Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Frans von Schéele: Samundervisningen och de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
SAMUNDERVISNINGEN OCH DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN.
Först ett sådant öfvergifvande af samundervisningen för dem, som ämna
gå den lärda och den praktiska vägen, skulle återskänka vår skolorganisation
dess naturliga fasthet på samma gång som dess organiska frihet. Och utveck-
lades rätt de individuella egendomligheterna hos dessa olika läroverk, så skulle,
tro vi, resultatet blifva ett ej oväsentligt höjande af hela vårt folks nutidslif.
Vår vetenskap skulle få bättre förberedda ämnesvenner, studietiden vid uni-
versiteten 1 samband därmed kunna minskas, och så de blifvande statstjänarne
träda in i sin yrkesverksamhet med mera ungdomsmod, friskare krafter och
- bättre ekonomi. Och i det praktiska lifvet skulle utgå årligen en skara
unge män med en högre allmänbildning, men med vaken verklighetsblick och
dristig företagsamhet. Hvilket inflytande detta kunde utöfva på hela vårt nä-
ringslif, kan lätt anas, om man betänker, huru vi svenskar just i detta hän-
seende för närvarande äro andra bildade nationer underlägsne, - underlägsne
1 initiativ ?ch omfattande duglighet på affärslifvets och indnstriens område.
Den nuvarande sammanblandningen af speciella universitetsförberedelser
och allmänna bildningsstudier grundar sig på ett ensidigt öfverskattande af den
s. k. lärda bildningen, - likasom enligt vår ofvan framställda åsikt samunder-
visnings-principen rörande den manliga och den kvinnliga uppfostran berodde
på ett öfverskattande af det specifikt manliga i studiesätt och bildningsgång.
Det finnes äfven en helt annan art af bildning än den lärda, en 1nera
praktisk, på det konkreta riktad, äfven den, sannt mänsklig bildning. Sanningen
härutaf torde tydligast kunna klargöras genom ett exempel, hvars tankegång,
om vi ej missminna oss, vi först mött hos August Strindberg. - Tänk er en
enkel, dugande landtman, en af dessa många stora kapaciteter, som utan större
boklig bildning spela en så stor roll i vårt ekonomiska och sociala lif. Han
är aldrig rådlös, vet alltid en praktisk’ utväg. Han kan själf timra sitt hus,
slöjda sm stol och bygga sin båt. Han skiljer fåglarna redan på deras minsta
toner, hör på den förlupne hundens skall, om han jagar hare eller räf. Han
ser på själfva ogräset, huruvida en jord är lämplig för det eller det sädes-
slaget, och kan af aftonhimlens utseende förutsäga nästa dags skördeutsikter.
lian förstår att styra folk och uppfostra barn. Äfven i samhällsvärf är han
såsom gammal kommunalman mångförfaren. Jämför nu denne det praktiska
lifvets man med en ämbetsman eller en skolmagister. Ämbetsmannen har
kanske nästan intet annat arbete än att hålla ordning på jordeboken för en
viss bygd, han tolkar gamla gulnade kontrakt, han afläser uppgifterna på half-
multnade kartor och känner sin skiftesstadga på sina fem fingrar. Men hvad
vet han kanske om det lif, som rör sig omkring honom? Naturen märker
han knappt, om han någonsin kommer ut i den. Samhällslifvet ser han ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
