Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Frans von Schéele: Samundervisningen och de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMUNDERVISNINGEN OCH DE ALL fÄNNA LÄROVERKEN.
nom Allehandas färdigställda glasögon, och litteraturen har han af Posttidnin-
gens kritiker lärt att framför allt möta med misstänksamhet. Eller tag i stället
skolmannen, som år efter år pluggar i sina pojkgenerationer samma nötta lexa.
Tror ni hans blick alltid är mera öppen för det verkligt mänskliga i
lifvet? Snarare vore vi frestade att säga: om dessa två sistnämnde hade en
så sund mänsklig själsodling, som den ponerade landtmannen, så skulle de ej
härda ut i sina enformiga yrkesarbeten. De hafva för dessa yrken fått en
särskild utbildning, i hvilken delvis själfva ensidigheten kommer dem till godo
för deras egendomliga samhällsuppgifter.
Kan man nu verkligen påstå, att den omtalade praktiske mannen har en
mindre eller lägre bildning än de lärda yrkenas representanter? Ett sådant
påstående torde vara en fördom. Hans bildning kan vara lika god och lika hög,
ehuru den är af annan art. Det förhåller sig här sålunda på samma sätt, som
vid skillnaden meJlan manlig och kvinnlig sjä1sodling. Mycket är i all mänsk-
lig bildning gemensamt, men sedan kan detta specialiseras och individualiseras
på många olika, lika socialt värdefulla, lika individue]1t aktningsbjudande sätt.
Och nu är vår åsikt den, att den allmänna medborgarebildningen mera
borde gå 1 samma riktning, som den praktiske landtmannens själsutveckling,
- mindre afgjordt domineras af idealet för vetenskapsmannens eller ämbets-
mannens förstudier. Det förblir naturligen alltid en stor skillnad mellan den
bildning, som någon kämpat sig till i lifvet, så godt sofn utan bokliga studier,
och den bildning, som kan meddelas 1 en skola. Men ett närmande åt den
praktiska riktningen är alls icke äfven vid skolundervisningen omöjligt, - ett
anslutande mera till åskådningen än till begreppet, ett baserande mera på det
faktiska, konkreta lifvet än på de allmänna teorierna, låt vara utan ny ensi-
dighet i den riktningeD.
Vår allmänna fordran är sålunda den: respekt för individua1itete!1 äfven
på undervisningsväsendets område. Och hvad vi opponera oss emot är icke
allas rätt till bildning och framåtsträfvande, utan blott mot ett oorganiskt ni-
vellerande, som sätter större pris på yttre likhet än· på inre, personlig frihet.
S-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
