Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Edv. Alkman: Viktor Rydbergs nya arbeten (Dikter, Vapensmeden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydbergs nya arbeten.
VIKTOR R YDBERG. Dikter. Andra samlingen. Stockholm 1891.
"
,, Vapensmeden. ,, ,,
Viktor Rydberg är en af de stora karaktererna 1 vår litteratur. Däri
ligger den oomtvisteliga inflytelse han eger på sinnena. Man tror honom vara
i djupaste mening för sanningskär för att med sin publik drifva ett narrspel
af lösa hugskott, dem ögonblicket ingifvit, och 1 den tankeskärpa han ofta ut-
vecklar, inlägger man en borgen för, att han eJ lätt blir sin egen bedragare.
Medan man stundligen har tillfälle att bevittna, huru andra författare plågas
under en marridt af sina älsklingsideer, tilltror man honom förmågan att styra
och beherska sina; den skepsis, som åtminstone för den flyktige läsaren tyckes
vara utgångspunkten för det mycket positiva innehåll han älskar att gifva, ver-
kar på denna i dubbel mening lugnande: genom intrycket af tankens förut-
sättningslöshet och därigenom att tviflet är upplöst i påstående. Förtroende
ger också det klara, eleganta och öfverlägsna sätt, på hvilket han tämjer sina
ideer och i polemisk täflan för dem till seger. Det är möjligt, att detta för-
troende närmast bör tillkomma konstnären Rydberg; visst är dock, att allmän-
heten skänker det åt ’människan, åt den karakter man instinktmässigt anar
bakom det skärpta, utmejslade uttrycket och om hvilken man har en före-
ställning, som ej torde vara alltför lik verkligheten. Månne ej Rydberg som
intelligens har vida större frändskap med de dogmatiske än med tviflarne ’2
Synar man noga inslaget i hans tankeväfnader, så ser det ut - åtminstone för
mina ögon - att vara spunnet mer af fyndighet än af skarpsinne. lV[er än
någon annan nu lefvande svensk författare kan han också glädja sig åt den
gunst, som människor hälst pläga ägna positiva, dogmatiska naturer, gunsten
att hyllas som auktoritet. Kanske är det ett lee.nde af den dubbelhetens ironi,
som sväfvar öfver hvarje människoöde, att denna gunst tillfallit just honom -
den Viktor Rydberg, i hvars lifsgärning det ingått som en viktig uppgift att
ådagalägga den mänskliga auktoritetens brister, otillräcklighet och faror. Kan-
ske har auktoriteten blifvit honom så förhatlig, därför att han anat den mom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
