Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Frans von Schéele: Blad ur en anteckningsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blad ur en anteck:ningsbok.
Filosofiska aforismer.
"I sista hand kommer det icke därpå an, huru
tiden dömer om filosofien, utan därpå, huru filosofien
dömer om tiden." · R. EucKEN.
Vår tids likgiltighet för filosofien är endast ett egendomligt själfbedrägeri.
I själfva verket kunna vi ej vara utan filosofi - ingen af oss.
Vårt mänskliga förstånd har nämligen ett outrotligt behof att fatta sm
erfarenhet i ett totalsammanhang, och hvarje sådan uppfattning är filosofi.
Med nödvändighet bygger därför förståndet hos en hvar af oss upp en
sådan filosofisk världsbild. Skillnaden är blott den, att denna bild hos den ene
,
timras upp af naiva trossatser, hos den andre af ett något mera kritiskt sofradt
material.
Det är särskildt en del af våi: tids naturvetenskaps-
män och de, som älska
att segla i deras kölvatten, som rent af sätta en ära i att påstå sig »icke be-
gripa sig på filosofi ~
,. Men i själfva verket betyder detta icke annat, än att de
förneka den vanliga katederfilosofiens läror och vilja sätta i dess ställe en ny
filosofi. den så mycket omordade »naturvetenskapliga världsåskådningen».
Ja, då de icke tillegnat sig någon annan filosofi, så måste de själfva foga
samman en åt sig. Men månne denna deras hemgjorda filosofi har större ut-
sikter att träffa den eviga sanningen, än hvad den naturvetenskapligt olärdes
föreställningar om himlakroppar eller kemiska sammansättningar skulle hafva
på naturens område?
Det är en graf brist hos en nutidsfilosof, om han eJ gjort sig förtrogen
med tidens naturvetenskapliga bildning. Men månne det ej ock är en lika
stor brist hos mången naturforskare, då han intet vet om människoandens skarp-
sinnigaste försök att skaffa sig en sammanhängande totalvy öfver verkligheten?
Den hämnar sig denna »docta ignorantia» kanske ej lika direkt inom hans
vetenskap med dess experimentella detaljundersökningar, men den skadar kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
