Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Edvard Lidfors: Theodor Wisén. Minnesord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THEODOR WISEN. I I
betydt, därest han trott sig kunna, som man säger, hvila på sina lagrar
efter segern öfver en visserligen icke föraktlig n1edtäflare. Men någon
sådan ro unnade han sig aldrig; tvärtom var hans lif egnadt åt en rast-
lös verksamhet, som fann sin afslutning först genom döden, och resulta-
ten af denna verksamhet förtjäna väl att tagas i närmare betraktande.
Hvad som ända från början utmärkte Wisens forskning var dess egen-
skap att vara i eminent grad modern så till metod som framställnings-
sätt. För den första torde han väl i första rummet hafva haft att tacka
:Jacob Gri1nm och dennes värdige efterföljare här i Sverige :Johan Erik
Rydqvist, hvilka en gång för alla gjorde slut på forna tiders språkliga .
spekulationer »in’s Blaue hinein» och genom sina egna ·undersökningar
gåfvo föredömet af den induktiva bevisningen såsom den enda möjliga
och tillåtliga för en hvar, som vill komma från de lösa hypotesernas
gungfly in på den fasta marken af säkra fakta. Men så väl bröderna
Grimm som Rydqvist voro barn af sin tid, och denna tid var den svärmi-
ska romantikens, hvars inflytande de icke alldeles hade kunnat undgå och
som röjde sig i framställningssättet, hvilket ej alltid var så nyktert som
man väl kunde tycka att ämnets natur kräfde. Särskil<lt gäller detta de
båda företeelser inom den germanska språkvärlden, som man kallat l.fud-
skridning (Lautverschiebung) och afl.fud; för Jacob Grirnm inneburo dessa,
i synnerhet afljudet, något hemlighetsfullt, nästan öfvernaturligt och he-
ligt, och ännu långt efter det Bopp lemnat sin epokgörande förklaring
för rätta förhållandet därmed, kunde Grimm ändock sällan tala därom
utan att röra sig i bilder. Äfven vår Rydqvist följer honom emellanåt
i detta stycke som i andra. Men bilden är icke saken; att tala i bilder
är ännu att tala på ett jämförelsevis dunkelt sätt, som må hafva sitt be-
rättigande i poesien, men bör vara uteslutet från en exakt framställning
af vetenskapliga ting. Detta hade Wisen tidigt insett, och för honom
ställde sig, väl äfven på grund af hans klassiska bildning, stilens ideal så,
att därpå borde kunna lämpas Tegners ord om grekiskan:
"Troget, som klädningen fäst uppå den badande flickan,
låter du känslorna ses, röjer du tankarnas växt."
Vi veta, att idealet aldrig uppnås här i världen; men Wisen har dock
närmat sig detsamma så mycket, som den största klarhet och reda i fram-
ställningen göra det möjligt.
De här nämnda egenskaperna gjorde sig gällande redan i Wisens
första skrifter af språkvetenskapligt innehåll, och det må väl vid detta
tillfälle kunna omtalas., ehuru · Wisen själf med sin vanliga försynthet
aldrig torde ha yppat det annat än för sina allra närmaste, att, när Ryd-
qvist emottagit ett exemplar af den för professuren utgifna afhandlingenj
han i bref till författaren lyckönskade denne till att i en framtid kunna
fortsätta Rydqvists lifsgärning, i fall det ej förunnades denne nog långt
lif att själf få fullborda densam1na.
År I 87 I på hösten höll Wisen i Stockholm och till förmån för dess
högskolefond några föreläsningar öfver Oden och Loke, hvilka under denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
