Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Edv. Alkman: Albert Edelfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albert Edelfelt.
På förra årets stora Miinchensalong fanns en af Zorns många badande
flickor, kanske den vackraste bland dem alla och så vidt jag vet ännu icke
utställd i Sverige. Jag hade det stora nöjet att besöka utställningen i säll-
skap med Fritz von Uhde, och när vi stannade framför Zorns tafla, yttrade
den store konstnären med en öfvertygelse i tonfall och minspel, som tvärt
afklippte hvarje misstanke, att han blott ville säga en artighet: »Ja, i detta
nu stå edra konstnärer enligt min tanke i allra främsta ledet. Deras teknik
är visserligen ej så hög som fransmännens, men deras känsla är vida djupare
och ärligare». Detta mot den skandinaviska konsten så älskvärda omdöme
rann mig i sinnet just nu, emedan Zorns tafla var tillegnad »vännen Albert
Edelfelt». Jag menar också, att det är minst lika mycket gällande om ho-
nom, som om den framstående mästare, hvars verk gaf anledning till ytt-
randet.
Med kännedoqi om Fritz von Uhde’s konstnärliga personlighet, hvilken
framför allt öfverraskat oss med en blick, vänd inåt, och ett sinne, som äl-
skar att i den tillgifne vännens skepnad gästa själarnas innersta gömmen, före-
faller det, som borde Edelfelts konstnärskap stå honom åtskilligt närmare än
Zorns. Edelfelt har aldrig offrat glitterguld på virtuositetens altare, och eger
han ej Zorns häpnadsväckande sinne för det rent yttre och sinnligt pittoreska,
så ser han djupare och med ett intresse, som tyckes närma sig lifsbehof, in
i den dolda värld, af hvilken färgspegling och liniespel ändå blott är en sva-
gare afglans: personlighetens, drömmarnas, de viljande krafternas värld. I
allt detta är han en själsfrände till Uhde. Och dock äro de två i andra
stycken andliga främlingar. Uhde beherskas af en oro, som ibland hindrar
honom att se tingen med önsklig klarhet; den finske konstnären är idel
lugn, jämvikt, beräknad kraft. De syner, lifvet fyller honom med, förmå al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
