Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristendomen och den moderna tidsandan.
En blick pct d~n Ritschl’skct t~clcgkn.
I.
>)Det är icke världen i och för sig, som intresserar ossi utan det är
världen i vår föreställning. Att känna das Ding an sfrh har lika litet
intresse för oss, som det har för den drunknande att känna vattnets kemi- ·
ska sammansättning.>>
Det är vårt tidehvarfs empiriska kynne, som talar i dessa ord, sagda
af en olycklig, hvilken ända till karrikatyr är typen för det nittonde år-
hundradets nervösa jin-de-siecle-bildning. Motsatsen kan ej vara mer
bjärt än den mellan Nietzsches öfverretade nerver och Ritschls helgjutna
kristliga karaktersbildning. Den är så geno1ngripande och allvarlig, att
man kunde finna samn1anställningen onaturlig. Men i ett äro de öfver-
ensstämmande. Ritschl skulle nämligen vara den förste att underskrifva
de citerade satserna. De äro en mondaine öfversättning af hans tung-
rodda utredningar rörande värdelösheten af alla »Seins-Urtheile». Tingen
i och för sig, om dem kunna vi icke erhålla någon kunskap, och kunde
vi det, så saknade den i alla händelser för oss allt intresse. Oss intres-
serar blott vår värld, vårt lif. Så är nutidens lösen, och inom den kristna
teologien finnes ingen mera afgjord och originell representant för denna
moderna tidsanda än den nämnde, I 889 aflidne Göttinger-teologen.
A lbrecht Ritschl är näst efter Schleiermacher århundradets störste
och inflytelserikaste dogmatiker. I Tyskland har han bildat en skola,
som förfogar öfver några af den teologiska vetenskapens yppersta luaf-
ter. Bäst måhända illustreras makten af hans personlighet och tankar af
den kolossala polen1ik, för hvilken ·hans åsikt varit föremål, en polemik,
hvilken haft att uppvisa det egendomliga skådespelet af att de båda
förutvarande teologiska grundriktningarna, den ortodoxa och den liberala,
hardt när glön1t sin egen inbördes motsats för striden mot den gemen-
samme motståndaren. Den förras ~amvetsgranna polemik (Frank) och
än mer dess på otaliga pastoralkonferenser och i broschyrer uttalade
allvarliga farhågor hafva gifvit åt namnet Rits-
chlianism en skarp smak af
heterodoxi. Den senare har af sin principiellt olika utgångspunkt sn1idit
vetenskapliga vapen, som kanske drabbat djupare, äfven om den person-
liga lidelsen ej varit så stark.
Svensk Ti’dskrijt z892. 4. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
