Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 KRISTENDOMEN OCH DEN MODERNA TIDSANDAN.
Ett försök att i några få ord karakterisera dessa tre grundriktningar
är högst vanskligt. . Möjligen skall det dock tjäna till ledning., ifall jag
påpekar., att Ritschlianismen utgår från en i historien gifven uppenbarelse;
den liberala teologien söker sin utgångspunkt i människans religiösa an-
lag; ortodoxien uppställer bredvid hvarandra båda. Eller från en annan
synpunkt. Man kan tala om kristendomen såson1 det enda området för
Guds uppenbarelse. Eller man kan betrakta de olika religionerna såsom
en det gudomligas uppenbarelse i stigande klarhet till Kristi religion så-
som det högsta stadiet. Eller ock slutligen kan man skilja mellan två
slags uppenbarelse; alla de öfriga religionerna äro då uttryck för den
sanning, som den naturliga människan kan komma till, under det att
kristendomen med dess förutsättningar i Gamla Testamentet ensamt af-
speglar en öfvernaturlig gudomlig uppenbarelse.
Man har börjat spåra inflytelser af Ritschl äfven i vårt land 1) - och
detta med fruktan icke blott från dem,, som i allmänhet anse det bestå-
ende - för att citera ett uttryck, jag hörde någon använda i detta sam-
n1anhang., utan att han observerade den betänkliga dubbelmeningen -
oförbätterligt, utan äfven af många bland dem., som allvarligast bära vår
kristendoms och kyrk~s väl och ve på sitt hjärta. lVIen deras farhåga
är öfverflödig. Ritschls system har stora brister, rent af i principen.
Det är i själfva verket mer rikt på paradoxa punkter, än de flesta åskåd-
ningar. Men just dessa brister ega vi svenskar genom hela vår anlägg-
ning och de filosofiska förutsättningarna för vår högre bildning framför
andra »evner» att se och undvika. »Det djupare medvetande om det
evigas betydelse, som utmärker den skandinaviska folkstammen och som
frambryter i dess mytologi och i vissa dess världshistoriska handlingar,
har ännu icke slocknat i det svenska folkets bröst.>> (Nyblceus.) - i\
andra sidan är det redan a priori sannolikt~ att en åskådning~ sorn trots
så väsentliga brister gripit ett så djupt tag i allas tankar, måste bäras af
några berättigade moment af verkligt värde och lifskraft, hvilka vi ej
hafva råd att undvara.
Det är ej min afsikt att sitta till doms öfver Ritschl eller att endast
upptaga, hvad som för honom kan vara specifikt nytt. Men jag är öfver-
tygad ·omi att några antydningar om tankegången hos den ritschl’ska
riktningen skola kunna göra anspråk på ett allmännare intresse, och för-
söker därför i följande referat af några. bland dess grundtankar lemna
sådana allmänna antydningar.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
