Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDO1\1EN OCH DEN MODERNA TIDSANDAN. 107
Hård som en boja af järn omsluter oss kedjan af naturens orsaker och
verkningar. I känslan af att vara ett viljelöst naturting består lifvets
nöd. Hur skola vi räddas ur detta tryck? Hur skola vi vinna åt vårt
lif ett personligt värde, hur skola vi ernå det herravälde öfver världen,
hvarefter vår ande trängtar? .Detta spörsmål har skapat religionerna.
Men endast kristendomen har gifvit svaret. Det ligger i dess Guds-
begrepp. Genotn sammanslutningen med en öfvervärldslig makt vinna
vi åt den mänskliga personligheten ett oändligt värde. I den kristna
gudstanken svinga vi oss ut ur naturens band till en fri, personlig existens,
där vi ej längre sitta inkittade i naturens orsaker och verkningar, utan kunna
öfverskåda världen som ett helt. Ty tanken på världen såsom ett orga-
niskt helt är en religiös tanke, sorn först genom kristendomen blifvit till.
(Så mycket egendomligare är det att se, hurusom otaliga s. k. kristen-
domsfiender i våra dagar mena, att de fått tanken på världen såsom ett
öfverskådbart, lagbundet sammanhang från naturvetenskapen och vilja
använda den mot religionen.) - Guds ändamål i världen är Guds rike.
Däri att vi göra Guds ändamål till vårt, med andra ord, såsom rnedlen1-
mar i Guds rike. besitta vi saligheten.
Men hvar finnes Gud? I~aturvetenskaperna veta intet om honon1.
Och metafysiken? Ja~ hon är då ändtligen uppsagd. Hon har bott länge
nog i vår bildnings byggnad som en ön1klig gengångare från antikens
dagar utan att betala någon hyra. Det, hon ville ge oss, var ett vetande
i och för sig utan hänsyn till vårt gagn däraf. »Der blosse Gedan]<:e
von Gott hilft uns ebenso wenig wie eine l\1önchskappe.» Och icke ens
det vetandet förmådde hon prestera.
Nej, vi må vända oss åt ett annat håll. Till Jesus Kristus. - Hvem
han är? Chalcedonense och kyrkan svara därpå: han är Gud och män-
niska i en person. Men denna lära om de två naturerna i en person
tillhör den metafysik, som Ritschl utdömer. Att antaga densamma är
att införa på det andliga området ett betraktelsesätt, som tillhör den
exakta vetenskapens gebit. Man gör teologien till »naturhistoria och
mytologi>>, ifall man tror sig kunna med kallt rnod besvara frågan om
Kristi person på analogt sätt med den exakta vetenskapens frågor. Inom
religionens område gifvas inga ointresserade vetenskapliga omdömen;
där gifvas inga formler, som utan vidare kunna blifva hvar mans egen-
dom. Där finnas blott »\Verth-Urtheile». För att veta, hvem Kristus är,
kräfves sålunda religiös erfarenhet. Ty huruvida han är gudomlig eller
ej., det afgöres efter hans betydelse för vår salighet. Det är icke så, att
läran om gudamänniskan, om de två naturerna har för oss det ringaste
religiösa värde. Ej den chalcedonensiska formeln, som dogmatiken har,
frälsar oss. Men väl den historiske Kristus. - Kristi värde består icke
i någon egendomlig beskaffenhet af hans väsen. Det består i värdet af
hans verk. - Och ur den synpunkten är det ej svårt att finna hans ens-
artade betydelse.
~ I den sedliga världen betingas en persons auktoritet af beskaffen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
