Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Bernhard Risberg: Några ord om språkriktighet i poesien, med anknytning till O. Levertins dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
122 NÅGRA ORD OM SPRÅKRIKTIGHET I POESIEN.
Det heter eJ på gafveln står portaln (s. 106), utan på gafvel. I satsen: nu
äger jag hvar stund af ditt lif lika helt som den lyckan ägt förr måste i
stället för den stå dem. Satsbyggnaden är stundom ytterst lös, för att ej säga
nästan obegriplig. Satssammanhanget i följande mening (s. 16, jfr äfven s. 18
första och andra strofernas slut) är ej lätt att utgrunda:
Öfver hvita häggar är himlen blå,
i luften fjärilar blänka,
så ber jag min brudgum att nalkas min vrå
och sin smärtas sötma mig skänka.
Fullkomligt 1 luften hänger fö]jande menmg (s. I 41)
Min korta sommars långa nätter
med timmar glödande som eld,
med ensamhet så bäsk som etter
och längtan aldrig tillfredsställd.
, Ej mycket klarare är sammanhanget i näst sista strofen af nyårsvisan
(s. 9). Till en del torde väl sådan oklarhet bero på författarens oerhördt
felaktiga bruk af skiljetecknen. Stundom sättes punkt midt i en mening, t. ex.
s. 76 rad 2 eller sid. 124:
Och sömnens prinsessa i pärlskrud klädd,
så blek som näckrosens krona.
Hon blundar därinne på dunmjuk bädd.
Stundom fördärfvas tankegången alldeles genom ett oriktigt utsatt eller
utelemnadt komma (så å s. 116 rad 7 nedifrån, 39 rad 2 nedifrån, 107 rad 9).
Mot författarens st i1 må i lexikaliskt afseende följande anmärkas. I mindre ,
god betydelse förekomma: fukt (solen skiner i fukt, s. ro), mådd (det blänker i
mylla oclz mådd, s. 66), af l~vilka ord åtminstone det senare ej kan beteckna ett
speglande ämne, grodd (s. 23) med betydelse af brodd, gången (gångna stigar,
s. 12 2) i bemärkelse tilltrampad. Vidare förekommer ordet lz’nning, som ju
betecknar kanten af en klädesplagg, på sådant sätt, som om det kunde utan
vidare tilläggas en person eller en kroppsdel, t. ex. barmens linning (s. 2 r),
brunt föll håret mot lians linning (s. 92). Man vore frestad att tro, att för-
fattaren med linning menar linne, om ej ordet på ett par andra ställen
stode, som det synes, i sin vanliga bemärkelse (kant af kristall kring tunikans
linning, s. 47, eldskrud med röd oclt .flammande linning, s. 92 ).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
