Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - C. O. Nordensvan: Mobilisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mobilisering.
»Sveriges hela krigsmakt skall mobiliseras, och den 8 april skall
vara första mobiliseringsdag.» Detta lilla budskap, utsläppt på telegra-
fens trådar /kring land och rike, vidare befordradt på alla telefonled-
ningar, aftryckt med stora bokstäfver främst i alla tidningar och upp-
slaget på alla offentliga byggnader, hvad betyder väl detta? Jo, det
betyder i sin lakoniska vältalighet en djupt i alla delar af vårt samhälls-
lif ingripande rubbning, om hvars betydelse få göra sig en föreställning.
Vårt land bar ännu aldrig mobiliserat sina stridskrafter i modern
bemärkelse, och begreppet nwbilisering är också i själfva verket ett barn
af senaste mansålder liksom ock själfva ordet. »Förr i tiden», säges i en
uppsats i 1887 års årgång af den nu mera upphörda tidskriften »Foster-
landets försvar>>, »förr i tiden, då man ville beteckna en armes öfvergång
från freds- till krigsfot, använde man ordet krigsrustning. Och detta
ord innebar, som jag här nedan skall söka visa, någonting helt annat.
Krigsrustningen bestod sålunda icke uti att på kortaste tid sätta armens-
bataljoner, skvadroner och batte.rier på en efter viss plan bestän1d fält-
fot., utan däri att man inkallade en eller flera af de till regementet hö-
rande kategorier af befäl och manskap och däraf bildade fältbataljoner
o. s. v., hvilka sins emellan kunde vara af ganska olika styrka, rättande
sig efter de inkallades antal. Detta gick långsamt, utrustningen skedde
också efter hand. En del af regementet kunde vara i krigsorten, en
annan i hemorten, från hvilken senare del förstärkningar tid efter annan
afsändes. Den första uttagningen vid krigsutbrottet var således den bästa,
sedan kom det sämre folket och slutligen det inkallade reservfolket, i
den mån detta hunnit beklädas.
»Ett annat sätt fanns äfven att uttaga fältbataljonerna, och detta var
efter tur från de olika regementena. Detta sätt användes uti kriget i
Pom1nern 1805. Den regeln iakttogs nämligen vid krigsrustningarna
detta år, att de närmast krjgsorten liggande regementena fingo befall-
ning att hvart för sig uppsätta en fältbataijon af det ordinarie stam-
manskapet, hvilken de sedermera, när den blef färdig, fick på egen hand
afsända till krigsorten. Då det längre fram visade sig nödvändigt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
