Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖO KRISTENDOMEN OCH DEN MODERNA TTDSANDAN.
kristliga personligheter påträffar man några få allmänna typer, efter
hvilka alla äro mer eller mindre schablonmässigt bildade. I stället för
universell kristlig kärlek träder en viss allmän godhet och mildhet i upp-
trädandet. Och det myckna talet om den egna uselheten är ofta raffine-
radt högmod. - Man erinrar sig vid denna Ritschls teckning Nietzsches
ord: >)Kristendomen ville hindra människorna att förakta hvarandra ge-
nom att lära dem, att alla människor äro lika syndiga; men hvarje män-
niska drog däraf helt enkelt den slutsatsen, att hon icke var syndigare
än de andre.>)
Bort från denna världen med dess ordningar till en kommande världs
härlighet riktar sig pietismens fromhet, men Ritschl menar, att religionen ·
är till för detta lifvet, ej för det kommande.
Pietismen är enligt Ritschl egentligen en katolsk företeelse. Det
fattas blott konsekvens, för att dess Jesuskult skulle söka sitt korrelat i
Mariadyrkan, och dess värl~sskygghet gå i kloster. Ritschl har för att
förklara pietismens uppkomst användt en ·uttrycksfull bild. I dogmen
om rättfärdiggörelsen genom tron allena, som den stelnade lutherska
ortodoxin i sjuttonde århundradet så hätskt och ängsligt försvarade, egde
den i själfva verket evangeliet om den i Kristus nådige Guden, som
upptager oss till barn i sitt rike. Den kunde så med rätta kalla sig en
rik man med den omistliga pärlan i sin ego. Men när det gällde att
tillfredsställa fromhetslifvets dagliga behof, så förstod den ej att utväxla
denna skatt i småmynt, utan lånade af andra. I stället för att i trohet
mot det jordiska kallet lefva af förtröstan på Guds försyn, som är den
kristna lifsåskådningen i sa1nmanfattad gestalt, lånade man af katolikerna
deras n1unkideal och kontemplativa mysticism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
