Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
KRISTENDOMEN OCH DEN MODERNA TIDSANDAN.
Mellan denna värld och den andliga är ett svalg befäst. Själfva
tinget, väsendet, kunna vi aldrig tala om. Vår kunskap sträcker sig
endast till yttringarne. När man nu talar om den enskildes personliga.
lifsgemenskap med Gud, hvilar detta åskådningssätt enligt Ritschl på den
falska föreställningen, att själen skulle vara något i och för sig oafsedt
sina yttringar. Väl kan man tala om förtroende till Gud, om kärlek till
honom o. s. v., men om personlig gemenskap - omöjligt!
Häremot kan ställas den kristna erfarenheten, det fjärde evangeliet
och Luthers egna ord i den skrift, som bildar första häftet i ·Fr. Fehrs.
här omnämnda skriftserie.
Mystisk innerlighet, hvilken är himmelsvidt skild från sjuklig ko n-
templation, kännetecknade alltigenom Luthers kristendom.
Just behofvet af mystik i religionen synes mig ock vara den syn-
punkt, hvilken ensam kan göra full rättvisa åt den lutherska nattvards-
läran. Knappast torde någon punkt i den lutherska kyrkans åskådning
hafva varit så utsatt för missförstånd och motsägelser som denna. Dess.
försök att vindicera en aurea mediocritas rnellan en katolsk och en re-
formert sakramentsuppfattning har åstadkommit, att inom den lutherska
kyrkan en i grunden katolsk sakramentsmagi varit herskande hos folket
på senare tid jämväl hos en mäktig teologisk riktning, under det att
månge af lutherdomens främste hyllat en ståndpunkt, liknande Zwinglis.
eller Calvins. Den senare visar sig häri, likasom i så många andra hän-
seenden, vara .en tolk af det väsentliga i Luthers första mening. Vill man
e·mellertid förstå .motivet till den lutherska kyrkans egendomliga lära om
Kristi lekatnens och blods reella närvaro i nattvarden, må nian - utom på
motsättningen emot en spiritualistisk riktning .- tänka på fromma själars
behof af ett område, helgadt åt det religiösa lifvets innersta mysteriun1.
Men besinnar man å andra sidan, hvad kvalmig och osund luft
kommit att orena denna mystik och stänga så mången ute från Herrans.
bord, då förstår man det välgörande i Spittas 1) enkla, tilldragande skrift
om den heliga nattvarden, där han afvisar all tryckande mystik och upp-
fattar - nattvarden såsom en fröj defäst åt minnet af Guds kärleksverk i
Kristus - änskönt han ej kan sägas ge uttryck åt det berättigade i den
lutherska åskådningens egendomlighet. I alla händelser är en sund och
enkel tro, sådan den talar ur dessa sidor, afgjordt att föredraga framför
de magiska föreställningar, som fördunkla uppfattningen hos många luther-
ska kristna, och som därmed både förminska frekvensen och störa upp-
byggelsen vid Jesu åminnelsemåltid.
1
) Om den heliga nattvarden fö r påskft’den t 1,’ll upplysn·
ing och tt:ll uppmuntran af
Friedrich Spitta. Från tyskan af Fredrik Fehr. Utgör 3 i samlingen "I religiösa och kyrk-
liga frågor".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
