Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 KRISTENDOMEN OCH DEN MODERNA TIDSANDAN.
I–Ivad beträffar nu omnämda drag i Ritschls teologi, som säkerligen
ådragit honom hans fleste motståndare, så utlofvar den utförliga lefnads-
teckning af den store Göttingerprofessorn, som ·nu är under utgifvandei
.att lemna intressanta bidrag till inblick i hans åskådning.
Ritschls lif utvisar en kristlig karaktersbildning af sällsynt gedigen-
het och konsekvens. Mot hans höga sedliga allvar och styrka svarar
troheten och helheten i hans lifsarbete. Möjligen skall man där sakna
något af den djupa resonanta innerlighet och det rika pulserande känslo-
1if, hvars dels förmenta, dels verkliga frånvaro från hans teologi ådragit
honom lika mycket motstånd som 1nissförstånd.
Emellertid få vi härvid ej lemna ur räkningen den motvilja Ritschl
kände mot all ej naturvuxen andlig virtuositet - denna företeelse, so1n
.är den osympatiska bakgrunden i mycket af våra dagars andliga lifaktig-
het. En som stod honon1 nära ger följande skildring. »Ritschl iakttog
i den religiösa_ meddelelsen en utomordentlig strätighet mot sig själf.
Huru gripen han än var af sin sak, så framtvang densamma mycket
sällan ett vekt, känsligt ord. • Kärft och strängt talade han om det, som
satte h<:1,ns hjärta i rörelse. Detta hade hos honom ej sin förklaring däri,
att viljestarka och sanningsälskande naturer, ju lättare de blifva veka,
4esto sorgfälligare öfvervaka uttrycket af sin rörelse. Ritschl ville där-
.med fastmer protestera mot ett förhållande, som ~yntes honom alltför
vanligt i vår tids evangeliska kyrka. Det finnes 1nänniskor., hvilka ega
~n underbar lätthet för religiös meddelelse. För sådana människors be-
gåfning hade Ritschl ett öppet sinne. Han lefde i den föreställningen,
att det rena uttrycket för religiös erfarenhet och den tändande verkan
däraf är det viktigaste, s·om händer i världen, och framställer historiens
egentliga märg. Så mycket pinsammare kände han sig berörd, om en
religiös meddelelse, som vågade behandla det högsta, tedde sig för ho-
nom såsorn någonting konstladt. Virtuoserna på detta område har han
behandlat såsom dödsfiender. Det har han rikligen fått umgälla.»
»Jur9-re in verba magistri>> kan ej tillämpas på Ritschls lärjungar.
Deras inbördes själfständighet och divergens gör ett fördelaktigt intryck,
på samma gång som den är ett intyg om den ritschlska åskådningens
rikedon1 på tnotsägelsebara pu_
nkter. I Berlinerprofessorn Kaftan eger
den ritschlska riktningen en utpräglad mystiker. Kaftan erbjuder mer
än en beröringspunkt med vår Pontus vVikner. För honom är religio-
nens kärna ej världsöfvervinnelse, utan »det i Kristus fördolda lifvet med
Gud». Mot honom sl<ulle man vara färdig att invända motsatsen till
hvad Ritschls teologi förebrås för: han flyttar tyngdpunkten alltför ex-
klusivt till ett kommande lif.
Mången skall finna ersättning för hvad han saknat hos Ritschl, i
den sprudlande liffullhet och religiösa värme, som utmärker Adolf Har-
nacks åskådning.
Det måttfullaste och bäst tillgängliga uttrycket för den ritschlska .
riktningens reproduktion af evangelium har gifvits af W. Bornemann i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
