Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMEN OCH DEN MODERNA TIDSANDAN.
hans »Unterricht im Christenthum». För den bildade i vår tid, som ön-
skar en helgjuten bild af och en djupare inblick i kristendomens åskåd-
ning, måste det vara välkommet att få dess innehåll omsatt i en i bästa
mening modern form. I detta hänseende är Bornemanns arbete varmt
att rekommendera, prägladt so1n det är af biblisk åskådlighet och klar-
het såväl som religiös innerlighet. Visserligen kan man vara oense n1ed
förf. i flere enskilda punkter. Men för arbetets värde talar att det från vidt
skilda håll betecknats såsom i sin art oupphunnet. Med en svensk
bearbetning af detta arbete skulle utgifvaren af »I religiösa och kyrkliga
frågon gffva oss ett helt och karakteristiskt populärt uttryck för den
ritschlska åskådningen, för hvilket den _
bildade allmänheten naturligen
skulle blifva honom ytterligare tack skyldig.
~Enligt katolicismen är den enskildes ställning till Kristu_
s betingad
af hans ställning till kyrkan. Enligt protestantismen är den enskildes
tillhörighet till kyrkan betingad af hans tillhörighet till Kristus.» Med
dessa ord har Schleiermacher sökt angifva skillnaden n1ellan katolicism
och protestantism.
Nej, menar Ritschl, och häri fran1träder åter hans tidslynne med
dess förkärlek för empiriska storheter. Kyrkan är förutsättningen för
den enskildes kristendon1, ej tvärtom. Detta ligger redan i Luthers be-
kanta, mot svärmisk subjektivism riktade sats, att den helige ande med-
delas endast genom ordet och sakramenten !Y dessa kunna ej tänkas
utan försan1lingen. »Extra ecclesiam nulla salus.»
I Jesus af Nazareth, icke utom honom, möta vi Gud. Men hvarken
i förhållande till Gud eller Jesus kunna vi enligt Ritschl tala om en per-
sonlig lifsgemenskap. Hur är det då vi komma i beröring 1ned dem?
Jo, vår enhet med Gud i Kdstus förmedlas genom församlingen-i kyrkan.,
som sålunda hos Ritschl blir en religiös storhet af första ordningen. När
Jesus talar om vinträdet och grenarne och alltid, när i Skriften under
olika bilder åskådliggöres ett mystiskt lifsförhållande till Gud, gäller
detta ej den enskilde., utan kyrkan.
I(yrklighet har fått en motbjudande bismak för vårt moderna folk
i allmänhet, icke blott hos sekterna med deras trånga vyer och brist på
samfundsanda. Men det beror på en grym misstydning af detta begrepp,
hvartill de så kallade kyrklige gjo.rt sig skyldiga. Kyrklighet i sann me-
ning betyder ej, att man delar den teoretiska uppfattning (kyrkoläran)
eller den kyrkopolitik, som tillhör flertalet. Tvärtom kan en kyrklig
verksamhet, fattad på detta sätt., sakna allt reiigiöst värde. Ty både teo-
logien och organisationen tillhöra kyrkans utanverk, som byggas af en
tid, men son1 måste byggas om igen alltfort, när en ny tid komrnit med
, nytt byggnadsmaterial - försåvidt eljes de, som bo därinne, lefva., ej
endast vegetera.
,,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
