Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMEN OCH DEN MODERNA TIDSANDAN.
egendomligt juridiskt betraktelsesätt. Den hvilar på den falska förutsätt-
ningen, att rätten skulle vara det öfver religionen öfverordnade förhål-
landet mellan Gud och människorna. Den rättsliga synpunkten har ingen
tillämpning på detta område.
Men icke heller Ab~lards sats är tillfylles, enligt hvilken Kristi
försoning är fullständigt uttryckt däri, att han uppenbarat för människorna
Guds kärlek. Ty Kristus kan betraktas icke blott såsom Guds uppen-
barare för tnänskligheten - det är det viktigaste - utan äfven såsom
mänsklighetens representant inför Gud. Och hans betydelse såsom för-
sonare knyter sig till båda dessa sidor. Nu har Kristus i fri lydnad pro-
ducerat och bevarat ett fullkomligt gudsförhållande utan syndens sön-
dring. När hans död omnämnes såsom ett offer, så betraktas densamma
såsom höjdpunkten af den aldrig svikande trohet, i kraft af hvilken Kri-
stus befinner sig i en ostörd gudsgen1enskap af högsta art. I detta son-
förhållande inträder hans närmaste apostlar och hans församling efter
honom, enligt hans egna ord. I hans fullkomliga lif ligger en energi,
en kraft till efterbildning, som komrner hvar och en till godo, hvilken i
församlingen inflyttas i Kristi lifsåskådning. Ur en snart utkommande
vetenskaplig behandling af Ritschls lära om synden är jag i tillfälle att
anföra följande för Ritschls åskådning i detta stycke karakteristiska citat.
»Emedan Kristus är för sin del i sin själfkänslas upphöjdhet herre öfver
världen, därför är han af intresse och betydelse äfven för oss’) ty däri-
genom öppnas oss utsikt att likaledes blifva fria från världen och i stället
vinna världsherravälde genom att inträda i hans världsåskådning, hvil-
ket åter är oss möjligt, emedan i Kristi person finnes en fortverkande
kraft till efterbildning.»
Vi påminnas här på visst sätt om en annan man, hvars betydelse
såsom en evangeliets apostel för det 19:de århundradets barn ej kan öf-
verskattas, änskönt hans slaviska ursprung och andra förutsättningar
tillfört hans kristendom väsentligen · heterogena element.
Emellertid är Ritschl föga klar i denna punkt. Man kan lätt
förstå, huru man beskyllt honom för att låta · försoningen gå upp i
en proklamation af Guds kärlek. Hvad han därtill fogar i anslutning
till Kristi ställning såson1 mänsklighetens representant, innehåller sannin-
gen om den sedliga förebildens kraft till efterföljelse - men tack vare
sitt förakt för metafysik och spekulation om »väsendebi kan Ritschl ej
tillgodogöra sig tanken på mänskligheten såsom en organism med ~ri-
stus såsom hufvudet, i hvilken kyrkans försoningslära har sin reella håll-
punkt.
Återlösningen är hos kristendomen en rent inre akt. Den innebär
ej yttre befrielse från tryck och olyckor, - sådant som enligt Ritschl
tillhör det närvarande världsloppet utan sammanhang med synden. Att
hänföra hemsökelse och olycka såsom straff till den enskildes eller släk-
tets syndighet äri åtminstone då det gäller andra, ett lika farligt som van-
ligt experiment, som bjärt afsticker emot kristlig finkänslighet. Kristen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
