Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMEN OCH DEN MODERNA TIDSANDAN.
teosofien eller hvad annat en eklektisk visdom vill kalla sig-, dragit ut
såsom »quinta essentia,> ur världens religioner. Vi tränga till en konkret
historisk gestalt, i hvilken teorien blifver lif. Ty högre än alla teorier
s~år dock personligheten.
Så må vår tid hålla Ritschl räkning., för det han med sådan styrka
betonat den historiske Kristus och hans historiska fortvaro i sin försam-
ling, i de enskilde., hvilka med den åtskillnad, som ligger i hans ensartade
, uppgift såsom religionsstiftare, och med de inbördes olikheter, som be-
tingas af hvars och ens individuella kall, i frihet och själfständighet repro-
ducerat hans religiösa lif.
Men hvad, om denna historia icke är sann? Är det icke att bygga
på lösan sand, när rnan bygger på historiens Kristus? Vi svara: med de .
abstrakta möjligheternas värld räkna vi ej. Är Kristus en myt? Det
påståendet skrämmer oss lika litet, som historikern låter sig afskräckas
af möjligheten, att Alexander eller Napoleon aldrig existerat. Och kriste~-
domen eger sitt historiska fäste, så länge vi känna ett personligt lif, s_
om
afspeglar det gudsförhållande, evangeliet tecknar.
Men empirikerns synkrets är för trång. När Ritschl stannar vid
dessa yttre historiska storheter, så är hans dogmatism påtaglig.
I-Ivad är rn usiken för den, som saknar resonans därför i sitt eget
inre? H vad båtar oss Jesus och hans försoningsförsamling med sina per-
sonliga lif utan ett religiöst anlag i vår varelses transcendenta djup? Vi
återkomma här till den frågan: hvad gör en människa till en kristen ?-
l\/Iånne den yttre uppenbarelsen? Den första förutsättningen måste dock
ligga i den mänskliga anden själf, som kan i denna uppenbarelse ome-
delbart igenkänna den sanning! han behöfver för att fylla sitt lif.
Så äro vi ej obenägna för att se likheter mellan kristendomen och
utomkristna religioner, utan tvärtom. Buddhismen framdrages i våra da-
gar såsom inkräktande på kristendomens värde af flere än dem., som
mena sig ha · gjort kristendomshatet till sitt lifs specialitet. Likheterna
äro ju inga intyg mot kristendomen. De utgöra fastmer »consensus ho-
minum» om dess sanning.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
