Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.16 8 KRISTENDOMEN OCH DEN MODERNA TIDSANDAN•
.annan likartad, det är i detta sammanhang, andlig persons bestämmelse,
i det denna persons själfändamål jämväl är · den älskandes eget. Den
niateriella världen kan sålunda ej vara det direkta föremålet för Guds
·,
kärlek. Men dess tillvaro är för Gud en indirekt nödvändighet, försåvidt
son1 naturen skänker förutsättningen för människans fysiska existens.
Sitt eget ändamål söker den gudon1liga kärleken i den· organism af
.andliga personligheter, som evangelium kallar Guds rike.. Guds rike är
·Guds ändamål j världen.
Genom att göra förverkligandet af detta etiska ideal till sin uppgift
.är människan sålunda delaktig i Guds själfändamål. Där är fröjd och
~
salighet. Till denna människans uppgift i detta lif häp.för Ritschl de
-
ord, vi lärt oss ur en nutilldags orättmätigt misskrediterad bok och
·- med Lu.ther - hänfört till en annan existens: ~på det jag skall vara
hans egen, blifva och lefva under honom i hans rike och honom tjäna i
-
evig rättfärdighet, oskuld och salighet ....»
Vi igenkänna åter Ritschls empiriska lynne. Kristendo1nen är en
religion för detta lifvet (Tolstoy). Han har med rätta betonat den reli-
.giösa betydelsen af kristendomens »evigt lif» i n1otsats mot ett morali-
.stiskt eller fysiskt betraktelsesätt. I tron upplefva vi delaktigheten af en
kärlekens värld, hvars evighetsnatur gifver sig för oss med omedelbar
visshet. Så är evigt lif ingen eskatologisk bestämning.
Men härvid är att märka, dels att odödligDet såsom tillhörande män-
.11iskans väsen för Ritschl är utan intresse emedan det utgör metafysik
·och antik spekulation., dels att hoppet om en fulländningens tillvaro i
•
ett kommande lif., sådan Luther tecknat den i de anförda orden, hos
Ritschl har ojämförligt mindre att betyda, än hyad som synes förenligt
·med det faktum, att detta hopp dock hör till de praktiska postulat, på
hvilka kristendomen lefvat och lefver.
Guds rike är universeit. »Här är icke jude eller grek, icke slaf
·eller fri, icke man eller kvinna». .)\Jven såsom en närvarande ver_
klighet
<l. v. s. sådant det kommer till stånd i världen, är Guds rike öfvervärlds-
lzj[t, öfvernaturligt. Ty det öfverbjuder de naturliga samfundsformerna.
Det herntar sina uppgifter och sina motiv utöj’ZJer den naturligt betingade,
-
delade tillvaron i världen.
Vi hafva redan i början af vår föregående uppsats antydt, hurusom
·•
människan här enligt Ritschl får lösningen på religionens problem, världs-
herraväldet.
Guds rike är vidare osynligt, oåtkomligt för våra yttre sinnen. Det
utgör vår tros föremål. Olikheten mellan Guds rike och kyrkan är här-
vid att beakta. Den senare ikläder sig i världen med nödvändighet
-rättsliga ·former och yttre organisation för utöfvande af gemensam guds-
•
dyrkan.
Olikheten dem emellan är vidsträcktare. Kyrkan betraktas af Ritschl
•
dels såsom försoningsförsamlingen med sin religiösa egendomlighet att
i beroendet af Gud ega världsherravälde, dels såsom ett samfund med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
