Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Adolf Noreen: Fornnordisk religion, mytologi och teologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOR.NNORDISK RELIGION, MYTOLOGI OCH TEOLOGI. r8 I
egentligen däri, att man uppkastar den fråga, som är vetenskapens a och o,
frågan h varför? el]er åtminstone i mera barnslig form h var ifrån och
h varthän? Och svaren äro inspirerade af kristendomens ande. Vi få en
hednisk skapelsehistoria med en Adam och en Eva (Askr och Enzbla), ska-
pade af tre samverkande gudar. Vi få en profetisk skildring af världens un- ·
dergång, på hvilken följer en ny jord, »där lycksalighet uti bor». Det sak-
nas hvarken ett hedniskt Nya Jerusalem ( Gim!O eller en ort för gråt och
tandagnisslan (NdstrQnd).
Denna de högt bildades religionsfilo~ofi hofreligionen - representeras
och utbildas af vikingatidens stora skalder, de till namnet okända författarna
af de s. k. eddadikterna.
Så kristnas allt mer de gamle gudar, och »den nya skolan flyttar i den
gamla’>, hvadan slutligen det officiella införandet af kristendomen i nord~n icke
betecknar ett så skarpt afbrott mot det föregående som hos de flesta andra
folk. Å andra sidan har denna fredliga utveckling till följd, att den hedniska
mytologiens utbildning icke afstannar med hedendomens afskaffande i lagstift
mngen. Nu uppstår nämligen hvad jag vågat kalla den fornnordiska
te o 1o g i en.
0 m man med te oro g i menar en på grundval af vissa litterära mmnes-
märken och en desamma supplerande muntlig tradition företagen systematisk
bearbetning ~f ett religiöst föreställningssätt, då äger vår hedendom_äfven sin
teologi. Men dess teologer voro kristne män. Den förste, hvars namn och
verk . vi _
noga känna, är islänningen Snorre Sturlason (t 1241); den siste hit-
tills och förmodligen för _all framtid är svensken Viktor Rydberg - tvänne
m_
än, hvilkas sni11e göra dem väl berättigade att nämnas vid hvarandras sida;
hvardera af dem har i sanning h~der af den andres sällskap. Snorres system
föreligger i hans Edda, den s. k. prosaiska, den bok som ursprungligen ensam
bar namnet Edda, sedan öfverfördt äfven på Snorres viktigaste källa, de nyss
nämnda . dikterna från vikingatiden._ Den »nordiska mytologi~>, vi i vår barn-
dom ·fingo lära oss, är väsentligen Snorres mytologiska katekes. Det nya i
densamma är förn:imligast det strängt genealogiska sammanhang, han åstad-
kom inom gudavärlden, men som helt säkert till stor eller största delen icke
existerade för de hedningar, hvilkas mytologi han trodde sig nedskrifva. Af
de frågor, en s. k. approbaturskarl i våra dagar med lätthet besvarar, skulle
nog en mängd vara säkra » kuggfrågor» för en rättrogen hedning, om en sådan
inställde sig till tentamen för fil. kand.-examen. Och Rydberg, han har i sitt
stora arbete »Undersökningar i germansk mytologi» åstadkommit det krono-
logiska sammanhang inom myterna, hvilket ej häller förut funnits, minst af allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
