Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5–6
- Fredrik Vetterlund: Från Viktor Rydbergs ungdomsperiod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN VIKTOR RYDBERGS UNGDOMSPERIOD.
domnat». Och Sorgbarn, 1 hvars skönhet förgängelsens skrift står att läsa,
skall varda » gossepresten 1 detta tempel» och få lära urtidens vishet innan
äfven h[1.n försvinner, brister till intet.
H:ela denna ta.fia står fram som en ]aterna-magicabild på mörk botten,
som en af Reines visionära syner. . I svensk poesi finns ingen skildr.ing af In-
dien, som gifver en sådan doft af dess romantik. Jag skänkte gärna bort
tjogtals moderna »skizzer» och »noveller» för denna prosalyrik.
-,1-
.,-
*
*
I föregående framställning har »Singoallas» fläkt af panteis1n sålunda
flerfaldigt betonats. Emellertid bör det upprepas, att ordet, så ofta användt,
blir för tungt och för stort, bortskymmer för mycket fabel och människor.
Och man må äfven akta sig att däraf draga bestämda slutsatser ens om för-
fattarens dåvarande teoretiska ståndpunkt. Själf var han säkerligen, då son1
alltid om än möjligtvis 1ned olika klarhet, personlighetsfilosof och teist, liksom
en gång Geijer, hvars arftagare just Rydberg är i mångt och mycket. Äfven
Geijer har ju till att börja med romantiskt försänkt sig i en panteistiskt färgad
mystik, i den schellingska.
Intressant vore nu att veta, hvad inflytande det haft på »Singoalla», 0111
dess författare vid diktandet kunnat känna till Hartmanns stora tanke- och,
tilläggom det, stämningsbyggnad »die Philosophie <les U nbewussten». Ty
eget är, att samma det omedvetnas mystik, nödvändigtvis förbunden med pante-
1sm, hvilken på ästetiskt sätt, som en poetisk doft, kommer fram ur » Singo-
alla», den är det solidt utförda, teoretiskt preciserade centrum i Hartmanns
verk. Och diktens djupa molltoner, dess mörka kolorit, som symbolisera det
nattligt kvidande hos denna panteism, de ha stegrats hos Hartmann till hans
genomtänkta framställning af existensens radikalonda, nämligen <let att vara till.
Men den frälsande princip, som Rydberg inför bakom »Singoallas» ästetiskt-
panteistiska stämning och som bidrager till dess afslutande i en, om än vemo-
dig harmoni 1) - den har Hartmann naturligtvis icke; han för oss endast fram
1) Hur mycket tyngre och mera tryckande, ja rent af pinsamt - hvilket ingenstädes
är fall~t med "Singoalla" - en dylik intensivt nattlig skildring af doldt samband med all-
naturen kan verka, när det transcendenta därbakom saknas i författarens eget åskådnings-
sätt, det visar Zolas exotiska, tungt vallmomättade, för öfrigt starkt gripande episod om Sil-
vere och Miette i "La fortune des Rougons". Den är en egendomlig romansk pendant till
11
Singoalla", en bild af vällust, blandad med hemskhet, men tillika mycken skärhet och renhet.
- Brandes har träffande jämfört denna episod med dikten öfver kyrkogården i Heinrich von
Ofterdingens andra del. Men både poesien och - romantiken äro intensivare hos Zola än
hos Novalis, hvars poem åter betydligt står öfver sin svenska efterbildning, Atterboms "Kyrko-
gårdsröster".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0205.html
