Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Harald Hjärne: Frågor till en norsk unionsvän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frågor till en norsk unionsvän.
Enhver Selvopgivelse, om den end
i Öieblikket kuude tage sig opportun ud,
vil i Lrengden straffe sig.
Bredo Morgenstierne.
I »Svensk Tidskrift>> har nyligen prof. Bredo Morgenstierne uttalat sig
,om »Unionsspörgsmaalet fra norsk Synspunkb. Säkerligen äro de fleste
af tidskriftens läsare redaktionen tacksamme för detta tillfälle att få göra
bekantskap med det sätt, hvarpå unionsfrågan för_närvarande uppfattas
af norske »unionsvänner». Under denna benämning har man då att förstå
den norska högern eller åtminstone en betydande del af detta parti. De
åsikter, som prof. M. utvecklar., sammanfalla i själfva verket med hvad
man utan fara att vederläggas af vederbörande kan kalla »norska högerns
program» 1). Han har nämligen åtagit sig att inför en svensk allmänhet _
förorda en »gemensam utrikesminister» sans phrase, uta?Z bestänida kon-
stitutionella garantier och utan utrz,idgad norsk försvarsplikt.
Hr M. förmenar., att alla >mnionsvänner» så väl i Sverige som i Norge
(och framför allt i Sverige) kunna och böra sammansluta sig omkring
detta program. Han anser till och med, att Sverige bör taga saken om
hand, öfvergifva sin »passivitet» och genom en »aktiv politik» till förmån
för norska högerns program bryta »Braadden af den separatist1ske Agitation
i Norge».
Detta sätt att formulera unionsfrågan är icke någon nyhet för oss
svenskar. Försiktigheten är alltid benägen att finna någon annan, som
möjligen torde kunna öfvertalas att krafsa kastanjerna ur elden. Om .
Sverige åtager sig besväret (hvilket förut i andra liknande frågor skett),
så står alltid den utvägen öppen, om försöket misslyckas, att lägga skul-
den på den svenska otympligheten, på t. ex. några mindre smakliga ut-
tryck .i den svenska regeringens uttalanden (j fr prof. M:s uppsats, sid. 139).
Det kan ju då alltid sägas, att den svenska gåfvan icke blifvit bjuden
))uden for sure Miner eller saadanne Betcenkeligheder og Reservationer,
som beröver Gaven eller Indrömmelsen det vcere af et Retfaerdigheds-
eller Billighedskrav dets Vcerd». Så snart den svenska regeringen icke i
alla stycken och med oinskränkt glädje ställer sig på den norska stånd-
punkten, så snart icke alla den svenska pressens organ i jublande kör
instämma i de norska fordringarna - så länge måste alla svenska efter-
1
) Jfr min lilla skrift Unionsfrågan och Sveriges försvar (Upsala I 892), till hvilken jag
tager mig friheten att hänvisa för att i denna uppsats undvika allt för vidlyftiga omsägningar.
Svensk Ti’dskr1,’ft r892. 7. IS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
