Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Otto Varenius: Nyare unionell litteratur. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 NYARE UNIONEJ:_,L LITTERATUR.
tryckta handlingar, son1 skola stödja detta hr R. C. A:s påstående, räcka näm-
ligen icke fullt till för det ändamålet. Ty bland dem finnes intet statsråds-
protokoll öfyer någon särskildt för Sverige gifven sanktion af riksakten utan
endast öfver det uppdrag, som konungen i enbart svenskt statsråd den 5 au-
gusti meddelar statsministern för utrikes ärendena grefve v. Engeström att
gifva riksens ständer konungens sanktion af berörda akt tillkänna. Men att
själfva sanktionen gafs den 5 augusti, följer icke däraf, och lika. liten visshet
får man därom, huruvida, när den gafs, detta skedde i enbart svenskt eller
svensk-norskt statsråd. De af hr R. C. A. citerade urkunderna gifva ej ens
ett säkert svar på den frågan, huruvida riksakten sanktionerats under ett för
båda rikena eller för hvartdera särskildt. Dessa vetenskapliga spörsmål tarfva
emellertid en särskild undersökning och äro af alltför speciel. natur för att vår
förf. skulle kunnat närmare gå in därpå, i synnerhet som de ej spela någon
roll i hans bevisning.
Följa vi nu förf. in på den detaljerade redogörelsen för, huru vid före-
ningens ingående de ministeriella ärendenas handläggning ordnades, så finna
vi, hurusom han, efter en utförlig granskning af hithörande bestämmelser i
Eidsvolds~onstitutionen, i de förslag till ändring af densamma, som förenings-
frågan föranledde, samt slutligen i Norges grundlov och riksakten, kommer till
det resultat, att man vid unionens stiftande utgick från den förutsättningen, att
Sverige och Norge gent_emot utlandet skulle bilda en stat, att dennas utrikes
angelägenheter skulle af Sverige och svenska institutioner vårdas, och att här-
vidlag den svenska regeringsformens bud skulle, där ej annorlunda i förenings-
fc~rdragen uttryckligen stadgats, lända till efterrättelse. Därföre uteslötos också
de bestämmelser i Eidsvoldskonstitutionen, som reglerade skötseln af Norges
diplorp.atiska angelägenheter. De voro icke förenliga med Norges ställning
s9m. en, med Sverige förenad stat, ej heller med innehållet af motsvarande §§
i Sveriges regeringsform. Slutligen fick denna förutsättning ett positivt uttryck
i § 7 R. A., hvilkens tydligen utsagda mening är, att de förenade rikenas diplo-
matiska ärenden skola handläggas af den svenske utrikesministern. Bestämmel-
s~;n afser visserligen, formelt taget, endast förfarandet vid ~nterimsregering, men
klart är, att samma ordning måste gälla u~t~er konungs egen styrelse, ty icke
k_
an en . helt olikartad organisation, al utri~esärendenas .handläggning träda i
verket i fall af konungens sjukdom eller annat förhinder. Lika liten os~~erhet
ka:m den omständigheten våll3:, 3:tt § J R. A. i sin l)~varat;19~,_lydelse endast
talar on1 »statsminisJern för _,utrike$ ~r~p-
<;l_
er:i.a» _
;Ut:?,;!?-_bjf9gande. ,af ~-ptt~tet., »den
svepske»., Ursprungligen stod hä!I}lige-n i § .7, _
att :di.plom~tisk~ ärenden skulle
i inteömsre_
ge_
ring föredragas af ho(ka_
nsJe~~n,.-en oyedersägliger-1 svensk,: ä~bets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
