Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Harald Hjärne: Norska högerns realpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA HÖGERNS REALPOLITIK.
någon anledning för oss att göra dem till viljes i deras älsklingssträfvan-
den på unionell mark Do) ut des.
Vidare vill prof. 1\1. öfvertala oss att släppa försvarspliktens legala
reglering, enär »den praktiske Betydning heraf synes i höi Grad overvur-
dereb. Må så vara, men oin saken har så ringa betydelse, hvarför kunna icke
norrmännen för unionsvänlighetens skull uppfylla vår oskyldiga begäran?
För öfrigt framställer prof. M. det svenska yrkandet så., som om det
gällde att hindra någotdera riket från att använda någon del af sina trup-
per i lokalförsvarets tjänst. Därom är alls icke fråga., utan blott om
unionskonungens rätt att i händelse af krig disponera öfver Norges strids-
krafter med lika stor frihet som öfver Sveriges. Det bör vara klart för
hvar och en., som icke söker efter tomma undflykter, att de rnilitära an-
ordningarnas ändamålsenlighet måste väsentligen inskränkas, om ett visst
slag (i själfva verket största delen) af det ena rikets härsmakt genom,
grundlagsbud ovillkorligen fjättras vid lokalförsvaret., äfven om detta
lokalförsvar faktiskt under förhandenvarande omständigheter icke skulle
kräfva en sådan >)Tilbageholdelse>>.
Slutligen finner prof. M. frågan om försvarspliktens reglering icke
stå i något rimligt sammanhang med frågan om utrikesdepartementets
organisation på >)likställighetens» grund. Den förra frågan,’ säger han~
gäller »Unionsbaandenes Bef~stelse paa et nyt Punkt». Visserligen, men
frågan om utrikesministerämbetet gäller ))likställighetens» utvidgning »paa
et nyt Punkt». Från svensk sida betraktad, föreligger ju här en nästan
idealisk motsvarighet emellan gåfva och gengåfva. Nej, genmäler prof.
M., den »likställighet»j som norrmännen nu vilja förvärfva »paa U denrigs-
politikens Felt», betyder blott en ))Gjennemförelse» af den »fullkomliga jäm-
likhet», som redan den kongl. propositionen orn riksakten har uppställt
såson1 )>Unionens Program».
Här återfinna vi det vanliga norska missförståndet angående rikenas
»likställighet». Jag vill icke uppehålla mig därvid, att ett uttryck i moti-
veringen till en kongl. proposition · omöjligen får tolkas såsom likbety-
dande med en laglig föreskrift. Men om man noggrannare genomläser
det antydda stället i propositionen- af den 12 april I 8I 5 (se A lin) Den
Svensk-Norska Unionen, sid. 345), så finner man, att där alls icke är fråga
om något »unionsprogram » till efterrättelse för senare generationers unio-
nella lagstiftning. Orden »fullkomlig jämlikhet» å.syfta uppenbart de fall.,
som uppräknas i nästa punkt: »·Vid tillfällen af så stor och allmän vigt, som ut-
korandet af ett nytt konungahus eller af tronföljare) tillsättande afförniyn-
dare för en 0111Zyndig konung.) eller utöfningen af den verkställande nzakten·
under konungs s_jukliglzet eller frånvaro) ega båda folken lika ostridig rätt
att., med till verkan jänzngoda röster) gifva sin mening tillkänna»., o. s. v.
i\lltså, i dessa fall, som också äro vederbörligen intagna i själfva riks-
akten, men ingalunda i alla möjliga tänkbara andra fall, eger en »full-
komlig jämlikhet» eller »likställighet» run1 emellan de båda rikena. Nor-
ges »likställighet» sträcker sig jämnt upp så långt och till de punkter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
