- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1892 /
262

(1870-1940) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Harald Hjärne: Norska högerns realpolitik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORSKA HÖGERNS REALPOLITIK.
sedan? Hvarför skulle vi icke räcka de norske vänstermännen lzela han-
den? Die vVilden sind aucli Menschen. Huru än unionsfrågan må utveckla
sig, lära väl de norska partierna ej komma att utrotas så snart, och så
länge några norrmän finnas kvar, förblifva de våra grannar. Med denna
mer än sannolika framtidsbild måste hvarje tänkande svensk räkna. Inom
eller utom unionen måste vi svenskar alltid vara redo att räcka handen
åt hela det norska folket, både högermän och vänstermän, som grannar
och fränder, om också ej i hvarje fall som bundsförvandter, med ärligt
besked, men utan öfverdrifna utlåtelser af vare sig kärlek eller hat. För
närvarande hafva vi framför allt att säga dem: »Gören med edra ange-
lägenheter hvad I behagen! Men räknen aldrig på svensk hjälp i edra
inre strider om unionen eller om hvad som helst! Går eder kämpalek
utöfver unionens lagliga råmärken, sådana vi på vårt ansvar hafva ut-
stakat och tyda dem, så förundren eder ej, om vi taga allvarlig och ute-
slutande hänsyn till vårt eget fäderneslands beståndande och framtida
intressen!~
Unionen är ett betydande svenskt intresse, icke det allra högsta,
men ett af de stora. Unionen är nännast tzllkonzmen för att slcydda
Sveriges vestgräns emot sådana öfverrumplingar, son1 fordomdags kommo
i fråga’) så ofta en främmande makt ville använda Norge till utfallsport
mot vårt land. Ett skydd för denna vår gräns gifves oss, om norrmännen
ega vilja och n1akt att hindra dylika tilltag, och om de förjaga alla barns-
liga inbillningar, att vi å vår sida vilja dem någonting ondt.
Det är åter vår plikt, på samma gång som vårt intresse, att icke1
äfven emot vår afsikt, gifva näring åt slika norska inbillningar genom
förvända inblandningsallianser.
* *

*


Allierade med olika krafter eller kämpande på egen hand, lefva de
politiska partierna i revolutionära tider ett växlingsrikt och hastigt upp-
nötande lif. Med djupt och allvarligt, stundom nästan vemodigt intresse
följer betraktaren deras öden, de ledan<le personernas upphöjelse och
fall, egendomliga och ofta motsägelsefulla utveckling, grundsatsernas ut-
prägling och utplåning, sådana dessa företeelser afspegia sig i historiens mer
eller mindre rikt flödande källor. Samma slags intresse faster sig också gärna
får den, som vant sig att studera det förflutnas häfder, vid analoga tilldra-
gelser i samtiden, när han är i tillfälle att på längre eller kortare afstånd
bevittna åtm~nstone någon del af deras förlopp och några drag af de-
handlande männens åtgårder. Men han har tillika, då det gäller samtiden,
svårt att afhålla sig från stilla undran om hvad framtiden kan bära i sitt
sköte. I historien ligger vanligen kampens utgång klar för alla ögon,
som vilja ransaka de faktiska vittnesbörden. Samtiden däremot företer
öfverallt bilden af någonting oafslutadt och föranleder därför fantasien
till ofrivilliga försök att supplera det gifna materialet, om också med
mycket bristfälliga hjälpmedel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free