Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - C. O. Nordensvan: Härordningarnas grunddrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 HÄRORDNINGARNAS GRUNDDRAG.
århundrades slummer; man fann, hvad den militäriskt utbildade nationenj
folket i vapen’) förmådde åstadkomma’) ·och man började litet hvarstädes
efterbilda de preussiska inrättningarna. Att det besegrade Österrike här-
vid skulle göra början’) var en gifven sak’) och den nya telningen Italien
förstod genast, hvad dess nyvunna enhet fordrade såsom skydd. I Frank-
rike slogo väl underrättelserna om preussarnes segrar ned som en bomb,
och man betraktade såsom en nationell skymf, att preussarne vågat be-
segra österrikarne utan att begära tillåtelse därtill af Frankrikes kejsare;
men så stor var ännu fördomens makt, så kraftig den nationella själftilliten.,
så tungt vägande obenägenheten för personlig uppoffring, att den upp-
lyste krigsministern, marskalk Niel endast fick ett förslag till mindre
förbättringar antaget. Ja1 ka1nmaren betraktade allt fortfarande hären så-
som ett redskap för kejsarens personliga afsikter., och det var hardt nära1
att oppositionen I 870 få månader före krigets utbrott hade lyckats genom-
drifva en ringa nedsättning i härens rekrytstyrka.
Men straffet kon1 så mycket våldsammare. Efter en månads fälttåg
voro de kejserliga härarne aflägsnade från krigsskådeplatsen, och då man
icke gjort mycket för att ingjuta lif i det af marskalk Niel år I 868 ska-
pade mobilgardet, så stod landet nu värnlöst. Det är allom väl bekant,
huru de hundratusental af värfvade krigare1 som den själfgjorde dikta-
torns, Gambettas1 kraftiga vilja i förening med en högst beundransvärd na-
tionell hänförelse och en icke mindre storartad offervillighet stampade fran1
ur 1narken, huru dessa massor dukade under för fiendens vida fåtaligare.,
men fasta1 väl öfvade och väl sammangjutna trupper. Också voro kri-
gets värsta sår knappast läkta., förrän man med kraft grep sig an den
militära nydaningen. Allt rnåste nyskapas, och nu skydde man hvarken
personliga uppoffringar eller utgifter i penningar.
Sedan Ryssland genom den nyårsdagen 1874 utgifna rekrytering-s-
lagen satte allmän värnplikt i stället för den förra godtyckliga utskrifnin-
gen, och sedan de flesta öfriga europeiska stater tidigare eller senare
omfattat denna, den rnoderna härbildningsgrundsatsen, så kan det vara
skäl att taga densamma något närmare i skärskådande.
Först må det dock vara på sin plats att undersöka de villkor, som
hvarje modern bärordning måste uppfylla1 hvarvid det är lämpligt att
rådfråga K. G. Bildts framstående arbete »Härordningslärans grunddrag>>
(Stockholm I 888).
Härordningen skall förmå att vi-cl fredsbrott uppställa en slagfärdig
här1 så lyder det första och förnämsta villkoret1 hvarvid slagfärdigheten
naturligtvis är beroende af krigskonstens tillstånd för tillfället och härens
styrka i första hand betingas af den krigsmakt, grannstaterna äro i stånd
att bringa på benen. Härordningen måste ytterligare vara så elastisk,
att den kan inskränkas eller utvidgas eft_
er behof1 att den förbrukar min-
sta möjliga kraft under freden, men på samma ,gång medgifver använ-
dandet af ett folks yttersta krafter, när dess heligaste intressen stå på
spel. Af dessa krafter äro de personliga de största, och bärordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
