Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - C. O. Nordensvan: Härordningarnas grunddrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 HÄRORDNINGARNAS GRUNDDRAG.
af familjeskäl eller studier kunde göra anspråk på lättnad, hvarjämte
äfven andra till erforderligt antal kunna aflägsnas, så att omkring en
tredjedel af första årsklassen t~rde försvinna efter ett års tjänstgöring.
Äfven i Ryssland släpper man ett mindre antal manskap efter första
tjänstgöringsåret, under det den stora massan förblifver fyra eller fem
år under vapen.
Det manskap, som lemnar truppafdelningarna, tillhör dem fortfa-
rande ett vjsst antal år såson1 reserv-i för att vid mobilisering åter sluta
till dem och sålunda öka deras styrka eller möjligen bilda särskilda trupp-
afdelningar. Sedermera fortsättes vandringen genom de öfriga uppbåden,
landvärn och landstorm, eller hvad de nu må heta, och hvilkas bety-
delse vuxit i sammanhang 1ned begäret att öka härsmakten. Tysklands
och Österrikes landvärn, Frankrikes territorialarme, Italiens mobilmilis
och Rysslands reservtrupper voro sålunda alla afsedda att bilda hären i
andra linien och att i denna egenskap lemna besättningstrupper i fäst-
ningar och i landsdelar, som blottas på fälttrupper, eller utefter etapp-
vägarne eller i fientligt land, som tagits i besittning, rnen nu sträfvar
man litet hvarstädes efter att få dessa trupper, ehuru de bestå af äldre
n1anskap, som längre tid varit ur tjänst, om än det uppfriskat sina gamla
lärdomar under några korta öfningar, nu sträfvar man att få upp den1
med i främsta linien, och i synnerhet i Frankrike och Ryssland, men
äfven i andra stater, har man på senaste år träget arbetat på deras för-
kofran. Landstormen får i stället öfvertaga tjänsten i hemorten och
bakom hären.
Det var en tid, särskildt under sextiotalet, då man hos oss i Sve-
rigei med blicken riktad på ideallandet Frankrikei hyste en ofantlig be-
undran för gamle soldater, då n1an i våra hedervärda indelte knektar -
trots deras vanligen talrika fan1ilj er - ville se ett motstycke till Napo-
leon I:s s. k. veteraner, rnen äfven denna villfarelse måste ramla, om man
träder saken närmare inpå lifvet.
»Vid alla anordningar för härväsendet», säger von der Goltz i sitt
många gånger här åberopade arbete ))Das Volk in \Naffen», »måste man
taga hänsyn till den mänskliga naturens egendomligheter. Fälthären
utsättes för de största förlusterna. Utsikten att nödgas dö för fosterlan-
det träder hvar en af dess medlemmar närmare in på lifvet än dem,
som tillhöra härens öfriga delar. Fältbären genomkämpar slagen och
striderna; för densamma framträda krigets vedermödor och skräckbilder
i deras mest allvarsamma gestalt. Allt detta fördrager den unge man-
nen, hvad hans vedersakare än må invända, bättre och med mindre mot~
vilja än den äldre, om han också icke besitter dennes större kropps-
krafter.»
»Med lätt mod skiljer sig endast ungdomen från lifvet. Hon är
ännu icke fäst vid denna jorden med de tusende band, som den med-
borgerliga tillvaron slingrar kring oss. Hon har ännu icke lärt att knussla
1ned lifvets förbrukande. Ännu främmande ligger den gåta för henne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
