Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - C. O. Nordensvan: Härordningarnas grunddrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRORDNINGARNAS GRUNDDRAG. 2 7 3
son1 hon sträfvar att lösa. Hon stiger uppför berget utan att se, huru
kort den motstående branten är. Längtan efter äfventyr gifver henne
lust för kriget. Lugn och njutning’) dessa den rr1ognade ålderns sträf-
vanden, ligga henne fjärran. I-lon går glädtigt och bekymmerslöst i
striden, ty gladt mod och frånvaro af bekymmer äro nödvändiga för det
blodiga arbetet. Ett folks styrka ligger i dess ungdom.»
»Användandet af äldre män i öppna fältet», säger samme författare,
>>skall endast bära goda frukter i undantagsfall, då faran för hus och
härd, för egna anhöriga stiger till en ångestfull grad, då ett tvång att
försvara sig är för handen. De äldre männen hafva föröfrigt redan i
många fall lärt känna lifvets nedtryckande sorger och lemna ofta bakom
sig ett hem, där kampen för tillvaron blir våldsam. Detta höjer på intet
sätt lusten att gå i döden för fäderneslandet.»
Ett talande inlägg i denna fråga gifver den framstående krigshistorie-
skrifvaren Höpfner i sin skildring af preussiska armen’) hvilken till största
delen bestod af länge tjänande manskap, då den I 806 gick att upptaga
kampen med Napoleon. »Med undantag af subalternofficerarne», säger
han, »fanns inge!1 individ i armen, som icke genom kriget förlorade sin
halfva inkomst utan utsikt att vinna något annat i stället. Äfven solda-
terna voro för gamle. Till största delen gifte, lemnade ·de hustru och
barn brödlösa i hemn1et och motsågo därför kriget med ängslan. Man
kunde vänta, att gammal och ung skulle slåss tappert, men hjärta fanns
blott hos den unge officeren; han gick nästan ensam ännu med glädje
i kriget.»
Med afseende på de alltför mycket till skyarne höjde veteranerna
säger von der Goltz: »Våra begrepp om veteran~rnas värde förskrifva
sig från de rena yrkeshärarnes tid eller från de härars, som genom stän-
diga krig hade blifvit yrkeshärar. Där slets soldaten lös från det bor-
gerliga lifvet. Han hade sitt hem i lägret; blef en äfventyrare liksom
striden ändamålet och villkoret för hans tillvaro. Under sådana förhål-
landen kunde visserligen hos de grånande männen utbildas en krigs-
virtuositet, hvilken var mäktig stora bedrifter, men i våra dagar icke
skulle hafva något tillfälle att utveckla sig. Med rätta utesluter vår här-
ordning också det äldre manskapet ur fälthären.~
Hären erfordrar likformighet, och att inom samma trupp hopblanda
gubbar och barn, såsom förhållandet nära nog är vid våra nuvarande
indelta fälttrupper, har aldrig visat sig lyckligt; liksom den förr hysta
åsikten, att den fyrtioårige indelta soldaten, son1 styfnat under ett an-
strängande arbete, skulle vara uthålligare än den tjugoårige ynglingen,
sedan han fått upparbeta sin inneboende ungdomskraft, ingalunda visat
sig riktig. Väl må vårt sinne röras vid tanken på de rent öfvermänsk-
liga ansträngningar och den själsslitning, för hvilka våra indelta soldater
utsattes under t. ex. I 808 års fälttåg i Finland, men det har aldrig k4n-
nat bevisas, att icke en ungdomsfrisk här varit i stånd att uthärda samma
ansträngningar, och de ryska trupper, som 1877-78 kämpade med Bul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
