Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Th. M. Fries: Om växtbolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
OM VÄXTBOLAG.
förmåga, i fullt tillräcklig mängd för att kunna betrygga ärtväxternas
trefnad. Resultatet af ett dylikt förfaringssätt utfaller naturligtvis under
olika förhållanden olika, men alltid till fördel på den »ympade>> jorden.
Exempelvis må anföras ett fall~ sorn jag sett angifvas i ett nyligen
utkommet tidskriftshäfte: på en ljunghed upptogs ett nytt åkerfält och
detta behandlades f. ö. öfverallt lika, med undantag däraf att »ympning»
verkställdes på en bred remsa tvärt öfver detsamma, men däremot ej på
de sida vid sida därmed liggande delarne. På hela fältet såddes gula
lupiner, en i Tyskland ej ovanlig foderväxt. Skillnaden mellan dessa
på den ympade eller den oympade jorden var under hela vegetations-
tiden högst påfallande; skörderesultatet blef på den oympade jorden 49
kg. per ar, men på den ympade 214,5 kg. d. v. s. 5 1/2 gånger mera.
Alla plantorna på den ympade jorden hade rötterna rikligt besatta med
knölar, men sådana saknades alldeles på den oympade markens plantor
n1ed undantag af några få, och dessa utmärkte sig framför de öfriga
genom sin storlek och frodighet.
Vi öfvergå nu till ett tredje slag af 1nutualistisk symbios, och detta
torde med fog kunna betecknas såsom det 1närkvärdigaste af dem alla.
Sedan långliga tider tillbaka har man ansett lafvarne bilda en särskild
växtgrupp, i systematiskt afseende jän1nbördig med svampar och alger.
Numera anses dock nästan allmänt enhvar lafart vara ett bolag, ingånget
mellan en svamp och en alg. Visserligen gillas ej denna, först af
SCHWEND ENER uttalade åsikt, af alla den1, som speciellt egnat sig åt
lafvarnes studium, men under årens lopp hafva de därför talande skälen
alltmer hopats och vunnit i styrka. Ehuru en del dunkla punkter onek-
ligen ännu finnas att belysa~ framställes därför lafvarnes egenskap af ett
svamp-alg-bolag såsom ett bevisadt faktum t. o. m. i elementarskolornas
läroböcker.
En närmare redogörelse för de skäl, hvarpå denna åsikt stöder sig,
tillåter den knappt tillmätta tiden icke. Endast i största korthet vill jag
påpeka den roll, som hvardera af de bägge bolags-kontrahenterna fått
sig tilldelad: svampen, hvilkens mycelii-trådar på alla sidor omsluta alg-
kamraten, upphemtar utifrån för begges behof vatten och för näringen
nödvändiga mineralbeståndsdelar, under det att algen för bägges räkning
verkställer assimilationen, d. v. .s. upptager kolsyra ur luften och sam-
mansätter af dennas kol samt vatten de för bägge kompanjonerna
behöfliga organiska föreningarne: Huru endräktigt san1arbetet är, fram-
går af många omständigheter: så. t. ex. bildas särskilda, af både svamp-
och algdelar bestående fortplantningsorgan; af alger bildade assimilations-
produkter upptagas och uppbevaras af svampen o. s. v. Mest anmärk-
ningsvärd är den förändring, som bägge kontrahenterna i flera afseenden
undergå. Algerna, som· annars äro vattenälskare, kunna, förenade med
svampen, uppträda på de torraste, solbrända ställen; svampmycelier
pläga annars sky ljuset och utbreda sig därför under jordytan, i murken
ved e. d., men i kompaniskap med algerna uthärda de t. o. m. det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
