Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - L. H. Åberg: Några tankar om skolferier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA TANKAR OM SKOLFERIER. 343
intryck är sorn starkast. Vi äro ett godt stycke inne på den väg, som
leder till samhällsuppfostran, med undanskjutande af fqräldrarne - vi
gå i en riktning, som visst icke afser att vara, men i sista hand blir
familj eupplösande.
Men - frågar man oss - hvarför äro så långa ferier behöfliga just
i vårt land, då deras förkortning ej medfört olägenheter i andra kultur-
länder? - Vi lämna därhän, om de icke i vissa fall verklig·en gjort detta.
(Vi hänvisa blott exempelvis till klosterskolor och dylika institutioner i
Frankrike.) Men huru härmed än må förhålla sig, säkert äri att ffi<;lll i
vårt land i detta afseen?e måste taga hänsyn till dess alldeles säregna
förhållanden - vi mena dess .oerhördt stora utsträckning i förhållande
till folkmängden. Detta aflägsnar naturligtvis föräldrar och barn under
skolterminerna än mer., än fallet behöfver vara inom ett mindre utsträckt,
tätare befolkadt land. I all synnerhet gäller detta de trakter, där afstån-
det mellan hem och skola är sådant, att det i öfriga delar af Europa
mätes i kungariken.
De faktiska orsakerna till de långa ferierna hos oss kunna vara flera.
Men vi tro, att en instinktiv känsla af just detta förhållande i äldre som i
nyare tider ej varit utan sitt inflytande på deras uppkomst och fortbestånd.
Och förutom denna moraliska sida af saken tillkommer ännu en,
den ekonomiska. För många föräldrar, kanske för flertalet, är det n1yc-
ket betungande att, som nu är falleti under två tredjedelar af året under-
hålla sina barn på främrnande ort. Så mycket tyngre blefve bördan, om
tiden skulle utsträckas t. ex. till tre fjärdedelar af året eller kanske ännu
längre.
Vi tyckas sålunda här stå inför ett dilemma -· å ena sidan en
orimlig fördelning mellan arbete och hvila - å den andra de flesta
barns lösryckande från föräldrarne och dessas ytterligare betungande
jämväl i ekonon1iskt afseende.
Huru komma från detta dilemma?
Som oss synes, finnes blott en enda utväg: feriernas rätta använd-
ning genom skolans -initiativ och under skolans kontroll.
Äfven nu heter det visserligen, att ferierna ej skola vara en tid af
fullständig hvila. Men undantager n1an de lärjungar, som på grund af
bristande insikter rent af underkänts, inskränker sig detta i allmänhet till
fraser i de tal, hvarmed ungdomen af eforus eller inspektor vid termi-
nens slut aftackas, och man är i sin villrådighet om, hvad feriearbetet
skall omfatta, stundom så opraktisk, att man förmanar lärjungarne att,
utan någon kontroll, på egen hand repetera, hvad under läsåret genom-
gåtts. (Det vore intressant att veta, om i vårt fädernesland ett enda fall
förekommit, då en_dylik anmaning ledt till efterföljd.) .
Annat vore, om skolan ålade äfven de godkända lärjungarne obli-
gatoriskt arbete under ferierna, utan att därför göra intrång på den för
hvila verkligen erforderliga tiden. \ li vilja något närmare söka utreda,
huru vi tänkt oss denna sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
