Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Oscar Levertin: »Gustaf Adolf och Ebba Brahe» af Gustaf III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»GUSTAF ADOLPH OCH EBBA BRAHE.>> 379
den på en gång mer konventionella och stiliserade karakter, som han älskade,
och han har lyft personerna till en visserligen mindre omedelbart och varmt
lefvande men också mer förnäm och själfull sfer, än den som herskar i novel-
len. I fråga om de öfriga gestalter vid hofvet, som Gustaf III grupperat kring
Gustaf Adolf och Ebba Brahe och hvilka ej återfinnas i berättelsen, har han
hemtat de två viktigaste Märta Baner och Lars Sparre från sitt första stora
historiska stycke »Gustaf Adolphs Ädelmod» - där ju för öfrigt äfven Gustaf
Adolfs ungdomskärlek vidröres. Äfven i själfva situationen har konungen af-
vikit från novellen. Den förlägger handlingen till Stockholm under danska
kriget utan att strängt fixera tidpunkten. Gustaf III låter sitt styckes hand-
ling försiggå på Kalmar slott och på Öland i slutet af 16 .r 2 eller början af
16 r 3 under fredsunderhandlingarne i Knäröd. Att detta strider mot kronolo-
gien i Gustaf Adolfs och Ebba Brahes verkliga kärleksförhållande är ofvan vi-
sadt - det är knappt nödvändigt att erinra om, att det historiska äfven i öfriga
afseenden är med stor poetiskt frihet behandladt - såsom ex. att Kalmar slott
betraktas som svenskt, att det utkämpas afgörande fälttåg på Öland vid denna
tid m. fl. historiska oegentligheter.
Det finnes slutligen en viktig hufvudepisod i stycket, som alls eJ eger
någon motsvarighet i Sacks novell. Det är skildringen af bondfolket från
Öland och hela den idyll från färjkarlens hem, som fyller skådespelets andra
akt, och genom att sammanfläta dessa folkliga typers öden med de högborna
älskandes och sätta kärlekssorgen i konungaborgen i kontrast med den glada
brölloppsstämningen i färjkarlens stuga, har Gustaf III i hög grad ökat sitt
skådespels dramatiska verkan. Iden till denna af alla litteraturhistorici så be-
römda episod, som i hög grad bidragit att hålla stycket vid lif, har konungen
- som jag redan förut i Teater och Drama under Gustaf JII antydt - er-
hållit från Colles beryktade, ännu den dag i dag i Frankrike gifna dram Partie
de Chasse de Henri IV. Några ord skola närmare visa, hur konungen korn till
att upptaga detta motiv.
Colles pjes stammar ytterst från ett spanskt original, hvilkets ämne genom
en dramatisk behandling af den engelske skådespelsförfattaren Dodsley blifvit
bekant i Frankrike. Dodsleys stycke öfversattes till franskan och efterbildades
först mer fritt och själfständigt af Colle, sedan närmare originalet af Sedaine i
hans Opera-cömique Le Roi et Le Fermz"er. Ämnet - det i världslitteraturen
urgamla motivet om en herskare, som okänd förirrar sig bland menige man
och der sittande i deras krets vid härden eller dryckeskannan lyssnar till de
smås tankar och bekymmer för att sedan röja sitt incognito och spela den
bestraffande och belönande försynens roll - var ju särskildt egnadt att slå an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
