Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Oscar Levertin: »Gustaf Adolf och Ebba Brahe» af Gustaf III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»GUSTAF ADOLPH OCH EBBA ERAHE. » ,.,3 I
J
Af dessa olika element har konungen byggt den vackra andra akten af
sitt stycke. Trots lån och likheter är den relativt själfständig och utförd
med en viss beherskad takt, som verkar fint, just därigenom, att konungen ej
som de franska behandlarne af ämnet med allt för stark salfvclse försänkt sig i
det folkliga. I förhållande till Colle är konungen också ganska själfständig,
och det är sällan, som han imiterar - äfven i ordalagen såsom i följande
repliker:
Partie de C!zasse. III 6.
H en r i a part :
Quelle douce satisfiction - - -
Votre Amour pour votre Roi m’atten-
drit au point que mon cceur ...
Richard:
Elles (ses louanges) partent du cceur.
Gustaf Adolf oclz Ebba Brahe. II 7.
Gustaf Ad ol p h afsides:
H vad det är ljuft att se sig så äl-
skad! - - - Er tillgifvenhet för er
Kung skulle röra honom mycket, om
han såg den.
Johan:
Det är mitt hjärtas tankar, det är
helt uppriktigt.
Jag har nu uppvisat, från hvilka håll konungen fått materialet till sitt
drama, och sökt antyda, hur han deraf begagnat sig. Hans ovanliga drama-
tiska begåfning förnekar sig icke heller i detta stycke, om också samtiden med
rätta anmärkte några tekniska brister - såsom det allt för ymniga begagnan-
det af bref för att drifva handlingen framåt etc. Särskildt märkligt är det, att
konungen åt detta från så olika källor sammankomna stycke liksom åt det på
samma vis hopfogade »Siri Brahe» kunnat skänka en sådan stämning af en-
hetligt lif och en sådan prägel af sin egen individualitet. Hela stycket har
öfver sin kanske entoniga retorik fått det drag af adel och höfviskhet, som
alltid gifva konungens skådespel en förnäm och utsökt bouquet, och i all syn-
nerhet äro tredje aktens stora uppgörelsescener ·med dess stiliserade och själ-
fulla framställning af den olyckliga passionens smärta och pliktens resignation
vackra prof på konungens talang. Det finnes vändningar särskildt i Gustaf
Adolfs repliker af verklig skönhet - sådan är t. ex. följande med rent Thorildsk
flykt och värma skrifna tirad om fosterlandskärleken: »Själ af min själ.! Du
som styr alla mina gerningar: Kärlek för Fäderneslandet, för Äran! Kom och
och upplifva, uppfyll · mitt hjerta, utplåna derur all svaghet, stadga mitt mod_
och gör mig värdig mitt folks tillgifvenhet. »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
