Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Oscar Levertin: »Gustaf Adolf och Ebba Brahe» af Gustaf III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» GUSTAF A DOLPH OCH EBBA BRA HE. »
Jag uppfostrat har fröken Ebba jag
Såg hennes skionhet tilltaga var dag
Konungen upfostrad hvid henne
älskade henne var dag mera, han kal-
lade henne sin hustru, och jag hoppa-
des at se henne en gång Drottning och
då vad stor fru hade ey Chatrina va-
rit. Jo, drotningens amma min san,
då hade alla hustrurna i Byn sett mig
med vördnad om söndagen i Kyrkan.
Främst hade man lemnat mig rum. På
båda sidor hade församlingen ypnatt
dg, oclz jag, med godlzett, jag hade gått
in, jag hade gifvit den ena en nick,
den andra skänkt en blick. Men nu
har all den hedern med hoppetfiJrsvunnit.
Nog skulle jag helt tryggt ha svurit mina
vänner
At Fröken skulle fått en mera förnäm
man.
På Calmare Slott, full er mins jag, hå hå!
För femton år sen;
K.napt Prinsen lärt tala
Och fröken lärt gå,
Men älskades ren,
Och kysstes och smektes
Just som hustru och man.
Nå tänk mina barn om det händt sig
så väl
Det vore annat än nu;
Då finge M. se gamla Karin min själ
En förnämer Fru.
Hur alt skulle lockas
I kyrkan och skrockas,
Oclz nigas oclz bockas,
När gunstiga J]fadam
I sin bänk trädde fram ...
Jo pyttI Mit hopp kom på skam.
Som man ser har redan Gustaf III i sitt förslag starkt slagit an en folk-
lig ton, och omöjligt är ej, att han för Kellgren förordat en folkvisartad be-
handling. Afzelius meddelar (»Afsked till svenska Folksharpan») en trovärdig
tradition om konungens förkärlek för de gamla folk visorna. Jämte konungens
utkast har man sedan gammalt antagit, att Kellgren äfven rönt inflytande af
Johannes Evalds berömda sångspel Fiskerne. Detta uppfördes första gången
d. 31
/1 I 780 och förelåg snart i tryck. Diverse öfversättningar från Evald i
de svenska tidningarna från tiden visa, att hans diktning tidigt uppmärksam-
mats i Sverige. Intet hindrar sålunda, att Kellgren känt och studerat detta
ypperliga nationalverk. Enstaka likhetsdrag finnas också mellan de båda ar-
betena. Man järnföre ex. följande s’å analogt formade rader:
Kellgren:
Dig vårt offer bära
JVIoderliga haf.
Evald:
Livets rige kilde
Moderlige hav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
