Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13–14 - L. H. Åberg: Gamla Testamentet såsom barnalära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA TESTAMENTET SÅSOM BARNALÄRA. 395
liga 1
), helt enkelt därföre att själfva denna handling, företagen af honom, ej
egde den betydelse, den för oss skulle ega. Ovist är det nit, ohistoriskt det
åskådningssätt, som vill i gamla testamentets berättelser intvinga en mening,
som gör deras tendens acceptabel för vår tids sedliga åskådningssätt. H vad vi
hafva att fasthålla, är den energi, den renhet, med hvilken skildringens hjältar
höllo fast vid hvad för ·dem, framstod som sedligt rätt. Däri blifva de före-
bilder äfven för oss. - Men denna moralens fortgående utveckling är natur-
ligtvis för barn ej fattbar. Samma dilemma här som i föregående fall. An-
tingen bortförklaring i en eller annan form af berättelsens verkliga innehåll
eller sänkning af barnets sedliga nivå, grumlande af dess tanke på moralens
ovillkorliga giltighet.
Särskildt är det ett förhållande, som i detta afseende påfordrar vår upp-
märksamhet, vi mena förhållandet mellan könen, och hvad därmed står i sam-
manhang. lVIåhända mer än på de flesta andra områden har det etiska före-
ställningssättet härutinnan undergått djupa förändringar. Man må tvista bäst
man vill om det gamla testamentets sympati för monogami eller polygami.
Otvifve1aktigt blir i h–-.rarje fall, att hela uppfattningen af dessa förhållanden var
från början till slut en annan än den, som utmärker den nyare tiden. Ingen
som helst antydan gifves t. ex. därom, att Abrahams förhållande till Hagar och
hans senare hjärtlöshet mot sitt » oäkta» barn skulle inneburit något tadelvärdt
– flera andra exempel att förtiga. Och själfva det sjette budet hade ursprung-
ligen en betydelse, himmelsvidt skild från den, vi nu däri inlägga, utan att
därmed nekas, att denna senare uppspirat ur den förra, såsom senapsträdet ur
sitt frö. H vilket allt det tillhör kulturhistorien att närmare utreda.
Efter vi nu emellertid äro inne på denna sak, vilja vi med lätt hand
beröra den från en annan synpunkt. Vi hålla fortfarande fast vid den peda-
gogiska sidan. Att för barn, t. o. m. för ungdom, söka förhemliga dessa för-
hållanden är något, som ingalunda eger vår sympati, vi betrakta det fastmer
som ett både lönlöst och i många afseenden högst skadligt sätt att gå till väga.
Naturliga saker böra för barnet som för den vuxne tagas för hvad de äro -
naturliga saker. Men det finnes vissa sidor i dessa förhållanden, som ej lämp-
ligen kunna framställas för barn, enär barnet saknar förutsättningarna för att
förstå deras innebörd, det blefve om det framställdes, ett löst ord, ett tal utan
mening. Gamla testamentet öfverflödar dock af berättelser, som hänföra sig
just till dylika förhållanden och först genom sitt sammanhang med dessa kunna
förstås. Utvattnas - om vi så få säga - detta sammanhang, förlorar berät-
telsen sin konkreta gestalt, sin historiska färgton. Vi utsträcka detta t. o. m.
1
) Jfr förf:s "Fyra föreläsningar i Göteborg. Upsala I 891. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
