Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13–14 - L. H. Åberg: Gamla Testamentet såsom barnalära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G~MLA TESTAMENTET SÅSOM BARNALÄRA.
till själfva det sjette budet. Barnet må i fråga om det, med afseende hvarpå
det ålägger människan plikter, ega hvilken; kännedom som helst, för barnets,
det normalt utvecklade barnets, samvete har detta bud ingen betydelse, åtmin-
stone ingen, som vid en offentlig undervisning lämpligen kan utredas. Följden
blir, att det måste utvattnas – det som det öfriga.
Och håller man nu på med denna utvattningsprocess i fråga om antro-
po-morfistiska gudsföreställningar, etiskt åskådningssätt, sociala förhållanden,
sexuella plikter - så står nog mycket kvar af det gamla testamentets religiösa
och sedliga innehåll, men hvad står kvar af den konkreta gestalt, hvarom man
talat så mycket, och som för barnasinnet skulle vara så tilltalande? Vore då
ej bättre att för barnet" under någon annan, mer tidsenlig form inpränta de
sannmgar, gamla testamentet lärer) sanningar, for hvilka mänskligheten företrä-
desvis har att tacka just denna urkund och den kulturhistoriska mark, på hvil-
ken den uppvuxit under den eviges ledning, en tacksamhetsskuld, som den
alltid skall erkänna? – Tankar växla form under årtusenden, hvad i dem är
af sannt värde, varder beståndande. -
Nu kan den anmärkningen tvifvelsutan göras: gälla icke samma. anmärk-
ningar äfven det nya testamentet? Äfven här h vilar ju det hela på en kul-
turgrund, i mycket olika vår. Detta är i viss mån sannt och är en omstän-
dighet, som väsentiigen försvårar äfven det nya testamentets tillegnande af
barnen i vår tid. Men svårigheterna blifva här mindre, af väsentligen tvänne
skäl. Dels är den kultur, på hvars mark det nya testamentet uppvuxit, med
vår egen vida mer besläktad än den, för hvilken Mose böcker äro ett af de
mest storslagna uttryck, världshistorien känner. Den judiskt-alexandrinska bild-
ningen skilde sig väl 1 n;ycket från vår - mer dock ehuru visst ej uteslu-
tande, med afseende på kulturens högre former, vetenskap, konst o. dyl. än
med afseende på själfva det konkreta mänskliga lifvet inom familj, stat och
den enskildes sedliga medvetande. Divergenser funnos naturligen äfven här,
men icke större, än att en skicklig lärare, försedd med tillräckliga hjälpmedel,
skall äfven på lågt stadium kunna förklara dem. De dogmer, hvilka under
inflytande af denna tids högre bildning, särskildt neoplatonismen, då formulerades,
t. ex. treenighetsläran, må hafva sitt värde, historiskt och äfven i viss mån j
förhållande till vår tid. Någon bestämmande sådan i fråga om nya testamen-
tets rätta förstånd kan aldrig tillerkännas dem. Den andra omständigheten är,
att huru viktig än den historiska bakgrund må vara, mot hvilken nya testa-
mentets fakta bryta sig, så blifva de dock blott dekorationer, mot hvilka huf-
vudpersonens lif och lära teckna sig och få från honom sm betydelse. Denna
hufvudperson är Jesus Kristus. »Låter barnen komma till mz"g», har han en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
