Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13–14 - Litterära notiser - Ernest Renan och Rudolf von Ihering † - Tolkning af Ibsens dramer (“Robinson“)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄRA NOTISER. 45 1
hetsuttryckens och helsningssättens genetiska uppkon~st, kritiserar drickspennings-
väsendet m. m.
I en mångfald mindre arbeten, tidskriftsuppsatser och broschyrer, har han
ock på en hel mängd andra områden de]s bidragit till utveckling af en juri-
disk metod enligt de nya principerna, dels tillämpat det juridiska uppfattnings-
sättet på hvardagslifvets förhållanden. Så i den snillrika skriften »Die Jurispru-
denz des täglichen _Lebens», hvari han analyserar de rättsbegrepp, som prak-
tiseras vid en jernvägsresa, vid byggandet af ett hus, vid besöket i en bokhan-
del eller på bokauktionen, i tidningsvärlden oc_
h i postväsendet o. s. v. Och
han vet, då det honom lyster, till och med att framställa sin rättsteori i följe-
tongens spirituellt kåserande form, såsom i de af humor genomsyrade »Plau-
dereien eines Romanisten».
Af denna Iherings villighet att slå bryggan öfver mellan teorien och hvar-
dagslifvet må man emellertid ej förledas tro, att han skulJe gifvit något efter
på sin vetenskaps anspråk på själfständighet. Ingen kan bestämdare än han
opponera sig mot hvardagsuppfattningens välde inom rättsväsendet; och ytter-
lig är den skärpa hvarmed han fordrat juridisk fackbildning såsom kompetens-
villkor för juridiskt omdöme. - »Den, som tilltror skomakaren och skräddaren
kapacitet att döma i rättsfrågor, - den, som_ har mod att låta sina domar
bestämmas af dem, borde också omvändt försöka på att beställa sina kläder
och stöflar hos jurister. Och de jurister, som dela vidskepelsen om en popu-
lär, för hvarje borgare och bonde tillgänglig rätt, som skulle göra juristen öf-
verflödig, förtjänade att åläggas utförandet af beställningarne, för att på skor och
kläder få lära sig, hvad de icke begripa i jurisprudensen: nämligen, att den
enklaste konst har sin teknik, som visserligen icke är något annat än det sunda
människoförståndets samlade och objektiverade »Niederschlag», men som dock
blott af dem kan användas och bedömas, som gjort sig mödan att lära sig det.»
Det allmänna xättsmedvetandet är utgångspunkten för juridiken, men just där-
för icke dess slutpunkt.
Själf ingrep Ihering aldrig i det politiska lifvet, men att hans ideer äfven
där skola öfva inflytande, i samma mån som de påverka den allmänna juridi-
ska uppfattningen, ligger i sakens natur. Hans lifsverksamhet föll ej inom ett
område, som är så tillgängligt för det populära medvetandet, som det hvilket
bearbetades af Renan, - men det hindrade ej att han varit på sitt område en
lika typisk och kanske mäktigare ingripande representant för vår tids ideström-
mngar.
Egendomligt är att sammanställa den själfkänsla, hvarmed förf. till »Jesu
lif» skrifver: »Jag har, ensam i mitt århundrade, förstått Jesus och Frans af
Assisi», - och å andra sidan den anspråkslöshet, hvarmed Ihering uttalar sig
vid publikationen af den sista delen af »Geist des Römischen Rechts>-~: »Smärt-
sammare än alla invändningar, som kritiken kan göra, är för mig känslan af,
att mitt verk icke motsvarar den måttstock, som jag själf bär inom mig. »
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
