Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 13–14
- Litterära notiser
- Tolkning af Ibsens dramer (“Robinson“)
- Göteborgs stift under 1700-talet (Wilhelm Berg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄRA NOTISER. 453
Förf. säger, att ett öfvermått af skarpsinnighet alltid blir "för mycket af det goda’’,
äfven när det gäller Ibsens arbeten. Månne han icke själf felat mot denna mycket riktiga
regel? Är icke måhända det åskådningssätt, som ofvan blifvit antydt, naturligare än
Robinsons?
Skulle Ibsen hafva åsyftat de mål, som denne tillägger honom, så har han då användt
för dem ganska märkvärdiga medel. För den omedelbara uppfattningen förefaller nämligen
Heddas ordande om skönhetsdöden alls icke såsom ett hånskratt, utan såsom en mer eller
mindre allvarligt menad paradox. Däremot förefalla JU Tesman, tanten och fru Elvsted af-
gjordt förlöjligade, och deras grundlynne allt utom förherligadt.
Huru mycket enklare då det hela, 9m man lägger bort all tanke på en af skalden af-
sedd tendens; och tager det blott såsom en drastisk lifsbild, hvari skalden velat koncentrera
ett af honom observeradt tidslynne, den esteticerande hedonismen, hvilken han velat i sitt
drama såsom diktare skildra, ej såsom moralist bedöma.
* *
*
Göteborgs stift under 1’700-taliet är ett nytt arbete af den flitige arkivforskaren
kamrer Wi’lhelm Berg, hvarmed han lagt ett fjärde band till sina "Samlingar till Göteborgs
historia" 1Götb. 1892, Wettergren ·& Kerber). - Arbetet omfattar tvenne afdelningar. I den
första redogör förf. efter domkapitlets protokoll för en hel del rättegångar mot kättare - pie-
tisterne, dippelianarne, herrnhutarne, svedenborgarne m. fl. - samt för den engelska reformerta
församlingens strid för sin tillvaro i Göteborg under förra århundradet och censurens hand-
hafvande därstädes under samma tid. Den andra afdelningen utgör en skildring af Göteborgs
stifts prästerskap vi·d m z
·dten af I700-talet. Till sist meddelas i aftryck efter originalhand-
1ingarna en synnerligt rikhaltig samling b-
ilagor till rättegången mot svedenborgarne.
Att vår svenska kulturhistoria och särskildt kyrkans historia genom denna publikation
riktats med en värdefull samling materialier, bör tacksamt erkännas. Och arbetet gör allt-
igenom intrycket af att vara utfördt med den samvetsgrannhet och noggrannhet, som ensam
förläna historiska undersökningar deras värde.
Men å andra sidan må ingen vänta att i detta arbete finna en objf,ktiv skildring med
syfte blott att lämna bidrag till den historiska kunskapen. Tvärtom bär boken öfvervägande
prägeln af en tendensskrift, och dess afsikt skulle rätt väl -hafva uttryckts om t. ex. titeln
fått följande mera drastiska form : Göteborgs stifts och prästerskaps syndaregister under
I700-talet.
Det ligger mer eller mindre i den använda hufvudkällans, domkapitelsprotokollens, natur
såsom till stor del rättegångsprotokoll, att det framför allt är missförhållandena, som träda i
dagen. Men härtill kommer ock författarens redan i inledningsorden skarpt framträdandet
stridsställning gent emot den lutherska teologien och kyrkan. Att han härvid ej rätt insett
den i sakens natur liggande skillnaden mellan en positiv teologi, som har till uppgift att
systematisera en viss kyrkas religiösa åskådningssätt, och å andra sidan den fria religions-
historiska eller religionsfilosofiska forskningen, lär ej af den sakkunnige och fördomsfrie be-
dömaren kunna förbises. Och ännu i arbetets sista slutord framtränger dess tendens med
största skärpa:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0467.html
