- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1892 /
454

(1870-1940) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13–14 - Litterära notiser - Göteborgs stift under 1700-talet (Wilhelm Berg) - Utländska litteratur-nyheter (Zola)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454 LITTERÄRA NOTISER.
"Är den ännu i vår egen tid herskande statskyrkan fördragsammare mot olika tänkande,
och har hon väl efter seklerslång strid ännu kommit till den erfarenheten, att sanningen i hela
sitt omfång icke är förbehållen en enda människa eller en enda riktning inom tankevärlden ?"
"Däröfver skall historien en gång med omutlig stränghet fälla dom."
Ja, det är sant, historien skall bedöma oss. Men äfven vi själfva kunna och böra
göra det med ärlig själfpröfning. Och man torde därför alltför väl kunna svara på den af
förf. framställda frågan redan nu, och det i annan riktning, än den af honom underförstådda.
Att vår tids statskyrka är mera fördragsam än förra århundradets, lär väl icke rimligen kunna
dragas i tvifvelsmål, huru mycket man än framgent må hafva skäl att ropa på ytterligare ökad
tolerans och upplysning äfven bland kyrkans män. Och åtminstone så långt äro vi härmed
komna, att vår statskyrkas målsmän öppet erkänna, att ingen enskild riktning kan göra an-
språk på att innehafva hela den religiösa sanningen, och att därför olika kyrkor och sekter
hafva hvar sitt berättigande inom den religiösa kulturutvecklingen. Såtz’llvz’da behöfver vår
tids statskyrka z’cke frukta historiens dom.
Och äfven förra århundradets kyrkliga förhål landen skola helt visst mildare bedömas
af historien, än som sker i förf:s arbete. Denna religiösa intolerans förstås först fullt på
bakgrunden af tidens i det hela äfven i världsliga frågor långt mera intoleranta åskådningssätt,
än det som är våra dagars. Och prästernas sedeslöshet bedömes ock rättvist, endast när
den sättes i samband med folkets moraliska tillstånd i det hela.
Men med slika restriktioner hafva vi på intet vis velat förringa värdet af de i hr Bergs
arbete framdragna intressanta historiska fakta; ej heller velat förneka, att dess lektyr kan
vara af verkligt gagn gent emot de rester af intolerans, som nog fortfarande finnas inom
våra bröst, så väl inom som utom statskyrkan. Och särskildt skulle vi i det hänseendet
önska, att boken funne l~sare äfven bland våra präster.
* *

*


Utländska litteratur-nyheter. Zola’s nästa arbete - det är ständigt en i Paris
stående fråga, och för närvarande skrifves dch talas om den store naturalisten och hans litte-
rära planer ännu mera i världsstaden, än någonsin förr. Äfven i de svenska tidningarna
hafva ju notiser gång efter annan influtit rörande Zola’s besök i Lourdes, där han velat hämta
documents huma-
ins till en bok om pilgrimsfärderna och de underverk, som Notre-Dame-de-
Lourdes fortfarande gör bland de trogna katolik~rna. Den sista nyheten från Zola’s vallfart
är också förvånande nog, för att förklara det uppseende den väckt. Den innebär nämligen
ingenting mera eller mindre än påståendet, att Zola blifvit omvänd af de troende vid under-
källan och med synbar rörelse och andakt deltagit i de religiösa akterna där. - Edmond de
Goncourt är kanske den, som gifvit den rätta li?sningen till denna nya omvändelsehistoria. På
tillfrågan hvad han tänkte om Zola’s uppträdande i Lourdes, sade nämligan Goncourt blott:
"le livre est bi’en lance". Och sannerligen - bättre reklam än detta omvändelserykte kunde
Zola ej få för sitt arbete om "Notre-Dame-de-Lourdes". Tack vare den historien, den må nu
vara sann eller icke, kan Zo]a hoppas att jämte sin vanliga publik af omkring 100,000 otrogna
tillvinna sig en ny kanske lika talrik läsekrets af troende katoliker.
Också har han i god tid börjat "lancera" sin helgonbok, ty den skall nämligen icke
blifva hans nästa arbete. Först skall han nämligen afsluta serien Rougon-Maquart med "Doc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free