Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15 - Rudolf Kjellén: Den norska landtvärnsklausulen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NORSKA LANDTVÄRNSKLAUSULEN.
heten att gifva vika. I sitt betänkande af den 3 r 0kt. rådde komrniten till
antagande af kommissariernas förslag i dess nuvarande lydelse. Den tillät sig
blott några modifikationer i perifera delar. Sålm~da gjordes nu det uttryckliga
tillägget, att » Fribatazlloner, Landevcern og jrivillige Corps maae aldrig bruges
udenfor J\Torges Grcendser». Vi igenkänna tydligen MOTZFELDTS bestämning
på icke organiserade trupper; det var en lemning af hans förslag i en punkt,
där kommissarierna icke opponerat sig; att denna nyhet betraktades såsom all-
deles oväsentlig framgår föröfrigt mer än tillräckligt af Motzfeldts egen upp-
gift, att »de svenskes Forslag af Commitens Pluralitet bleve antagne».
På eftermiddagen d. r N ov. kom frågan till slutligt afgörande 1 stortin-
get. Här gällde det således antingen kommissariernas förslag i den af korni-
ten gifna formen eller tingets förra af Motzfeldt dikterade preliminärbeslut.
Alla talare - denna och följande dag, då saken åter vidrördes - uppfattade
det förra, trots kommitens tillägg, som afsåg det att ge unionskonungen fri
disposition öfver »Norges lzele Armee» (pastor BULL, biskop SöRENSEN), »hele
krigsmagten » (LuNDEGAARD), »den norske krigsmagt» (kapten R JEDER), »lzele
mobile krigsmagt>> (JöRGE~ AALL), »den norske organiserade Arviee og krigs-
magt» (major SrnBERN), »alle vaabenfere i11ceJZd» (STOLTENBERG). De fyra re-
presentanterna från Agershus amt motiverade detsammas syfte att gifva ko-
nungen »ujndskrcenket Disposition over krigsmagten til Forsvarskrige>> därmed,
att unionskonungen måste hafva samma militärmakt i bägge länderna, därest
ej det ena riket skulle »beskyttes, efter et urigtigt F orhold, paa det andets
Bekostning». Ingen ansåg således, att kornmitens klausul om landtvärnet hade
någon betydelse för själfva hufvudfrågan, huruvida konungen skulle ega full
befallning till unionens ändamål öfver hela den mobila styrkan eller ej; det
påpekades blott, att i det hemmavarande landtvärnet fanns en borgen för Norges
trygghet, äfven om han utkommenderade »hela krigsmakten» (SöRENSEN; jfr.
NANSEN, Agershusrepresentanterna). Att tinget på president CHRISTIES förslag
·stiliserade klausulen så, att den utsades om »Landevcenzet og de övrige norske
Tropper, som ikke HZ Linietropper kunne henreg11es», rubbade icke i någon
mån dess mening eller ökade dess vikt; det var JU blott en omskrifning af
kommitens ordalag, liksom dessa i sin ordning direkt härstammade ifrån Motz-
feldts definition på organiserade trupper. Till yttermera visso jämnställde en
talare, häradshöfding BRYN, uttryckligen »de saakaldte Linietropper» med värn-
plikten öfverhufvud.
Således, de meningar som d. r Nov. kämpade med hvarandra i Norges
stortingssal, bröto sig i den punkten, om Norges lzela eller dess halfva aktiva
arme skulle lända unionsförsvaret till godo hvarhelst unionskonungen önskade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
