Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15 - Rudolf Kjellén: Den norska landtvärnsklausulen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NORSKA LANDTVÄRNSKLAUSULEN. 469
- - - - - - – - - - – – - - – - - - – - – - - - - - - - -
hvilka eJ inbegrepos i linien. Landtvärnet åter är nu »virkelig mobilt», det
.är utrustadt med »de samme Organer og Specialvaa:ben som de <ler er till-
delte Linien»; ty »hvad en Unionsstat ifolge sin Stilling som saadan er n0dt til
.at have, er en Linie n:o 2 ... vi rnaae for vort eget Lands Forsvar altsaa
ogsaa have en Liniearme, og dette er Landevcernet. » Den organiserade ar-
men består således af tvänne delar, linie och landtvärn, båda af samma art,
blott med den skillnad, att landtvärnet är den talrikare, den kraftfullare och
den bättre öfvade delen. Kasta vi nu en blick i grundlagen, så se vi där,
.att Narge för sig reserverat »Landvcernet og de -0vrige norske Tropper, som
.ikke til Linietropper kunne henregnes». Här fastslås bokstafligen, att landt-
värnet är till sin natur något annat än linien - nämligen, såsom vår föregå-
ende undersökning visat, icke organiseradt. 1885 års landtvärn åter kallas af
sina egna skapare en liniearme, en _
linie n:o 2; det hörer alltså icke hemma
bland sådana trupper som icke till Linie kunna räknas; det är något helt annat
än grundlagens landtvärn och kan icke träffas af bestämmelserna om detta:
det faller in under det grundlaga begreppet linie, skall därför stå tili unions-
konungens fria djsposition till rikenas försvar och tillsammans med den öfriga
1inien bilda Norges unionskontingent, medan grundlagens »1andtvärnsk]ausu1 »
beträffar endast den nuvarande ]andtstormen gör den allena till Norges lokal-
försvar.
Allt , detta är klart och ovedersägligt för hvar ·och en, som med kärlek
till sanningen förenar kunskap om de enklaste grunder för lagtolkning. 1\/Ien
hvarför hafva då 1885 års lagstiftare valt det förvillande ordet landtvärn på
den större och bättre delen af linien? Den, som icke är så noga underrättad
•
om förhållandena, skulle ju lätt kunna taga namn för sak, sken i stället för
verklighet, och förledas till det farliga misstaget, att grundlagens landtvärns-
klausul, som låser fast ett slags norska stridskrafter vid fäderneslandet, kunde
gälla äfven r 88 5 års s. k. landtvärn? Vi behöfva icke länge famla efter svaret.
Debatten i stortinget kan ]ära oss, liksom allt hvad i Norge sagts och skrif-
vits i denna sak, att just detta har varit meningen. En del af 1inien har r 88 5
<löpts till landtvärn just där/ör, att man velat undanry cka den från unionsfär-
svaret och befria den från skyldigheten att hjälpa Sverige. Nu kan det vis-
serligen med rätta sägas, att en oriktig tolkning ju icke förmår ändra lagens
mening, som alltid är en och samma ; men då ett helt folk förenat sig om att
. missuppfatta hvad de anse som sin egen grundlag och intet annat, så lärer det
I
-
ej mycket båta att hålla fast vid denna abstrakta synpunkt. Vi måste alltså
räkna med lagvrängningen som ett faktum. Vi måste fatta situationen, sådan
den skapades I 885, reelt och praktiskt och säga, att Narge numera rn ed större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
