Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16 - Edv. Alkman: Anne-Charlotte Leffler. Ett eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 ANNE-CHARLOTTE LEFFLER.
ker hon göra troligt, att för henne hufvudmotivet legat i analysen af olikhe-
ten mellan en nordbos och en sydländings känslolif, att alltså intressets kärna
skulle gömmas i den rent etnografiska motsättningen mellan den svenska flic-
kans och den italienske ädlingens karakterer. Möjligt är, att detta varit af-
sikten; men jag tror, att författarinnan uppnått något helt annat. Det händer
ibland med litterära barn som med föräldrars köttsliga afkomma: fadren väl-
jer dem en bana, men de gå sin egen. Och att fru Leffler accepterat den
kurs hennes roman tagit, det kan man ana af dess titel, 01n denna också ej
är alltför tydlig. »Kvinlighet och erotik », – det kan väl aldrig i världen
vara meningen att Alie skall förestälJa kvinnligheten och markisen erotiken?
Det vore väl ändå en mer än tillåtligt barnsljg ide att tänka sig kvinnligheten
som en typiskt nordisk företeelse och sätta alperna som nordgräns för det, som
kallas erotik. - Begripligare blir den verkliga meningen, om man skärskådar
romanens innehåll. Hufvudintresset spelar i brytningarna i Alie’s karakter,
hur den stolta, i sin åsikt om lifvet förnäma, i sin fordran på helhet obevek-
liga svenskan af en allt förtärande erotisk passion tvingas att stryka den ena
efter den andra af paragraferna i det program, hon uppgjort för sitt lif. Hon
har velat beherska lifvet, men hon får lära, att lifvet kan beherska henne.
Markis Serra däremot höjer sig ej mycket öfver den vanliga förförartyp, på
hvilken romanerna lefvat, alltsedan Richardson skapade Lovelace. Fru Leff-
ler har, som Jag tror, i de flesta fall kommit Alie’s utveckling på spåren, men
hon har begått det stora misstaget att bedöma den, vittna om den från
alldeles galna synpunkter. Hon har sett Alie mycket konkret, men hon har
sällan förstått henne mer än halft. Hon tror, att hvad som föregår i den
unga flickans själ är en strid mellan hennes kvinnlighet och hennes erotiska
passion. Det felaktiga i denna tydning är beroende af, att fru Leffler nu som
alltid har endast uppkonstruerade och sväfvande föreställningar om kvinnlighe-
tens natur. I stället för att i Alie’s erotiska känsla se ett uttryck af hennes
väsen som kvinna, låt~r hon hos henne kvinnlighet och erotik vara oförsonliga
motsatser. För att draga ut konsekvensen: den fysiska och psykiska beskaf-
fenhet, som gör kvinnan till kvinna, som alltså lämpar henne för en viss upp-
gift gent emot släktet, denna beskaffenhet skulle enligt fru Lefflers tolkning
vara absolut stridande emot och oförenlig med den känslovärld och det stäm-
ningslif, som förmedla samma uppgift. Men detta är en psykologi, som ram-
lar på sin egen omöjlighet. Den verkliga konflikten i »Kvinlighet och erotik»
rasar på helt annan mark, den utkämpas mellan Alie’s personlighetskänsla
och hennes släktkänsla. Det är människan, som kämpar med kvinnan om
herraväldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
