Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16 - Edv. Alkman: Anne-Charlotte Leffler. Ett eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNE-CHARLOTTE LEFFLER.
Genom en sådan bok som »Kvinlighet och erotik>) visar författarinnan,
att hon kan vara svag i psykologien, men hon pläderar ej osedlighet, som
man velat påstå. Att erotiken i romanen blifvit starkt sinnlig är blott en nöd-
vändig lokalfärg, betingad af älskarens sydländska härkomst och det eggandet
hetsande i den italienska naturen. En italienare älskar ej på samma sätt som
en nordbo; han har eJ ens på långt när samma föreställning om kärlekens
ideal som vi, vinterns söner. För honom är ej erotiken en ofarlig skorstens-
eld, som man kväfver genom att stänga spjället.
Den bristande psykologiska skärpa, som jag haft tillfälle att påpeka rö-
rande » K vinlighet och erotik», är ej ovanlig i fru Lefflers skrifter. Den or-
sakas kanske mera af den olycksaliga dubbelhet i hennes sträfvanden, som jag
i det föregående antydt, än af svaghet i intelligensen. Klenast är själsstudiet
i hennes polemiska och moraliserande dramer, där för den goda sakens skull
kvinnan gärna blir i ordets bokstafligaste mening mänsklighetens bättre hälft;
lyckligare är hon, hvad psykologien beträffar, i novellerna, som hon själf angifver
vara gripna »ur lifvet», och hvilka med få undantag bära födelsemärken, ej alltid
förskönande, som bekräfta författarinnans påstående. J\!J:an har emellanåt, kan-
ske ej utan en skymt af sanning, betecknat fru Lefflers sätt att studera och
använda modell såsom indiskret. Hon lyckas sällan att så lösgöra sitt motiv
från lifvet, hvarur det hemtats, att det lefver sitt eget fria lif, individuelt och af-
slutet Hennes figurer sammanhänga med modellen som de siamesiska tvillin-
garna: när man ser den ena, förstår man, att den ej kan lefva en dag utan den
andra. Detta är en konstnärlig svaghet af mycket stor betydelse: det är den,
som åstadkommer, att vissa af hennes noveller, i synnerhet bland de tidigare, ej
äro fullkomligt fria från en mindre söt lukt af skvallerhistoria. Den försvagar
kraften i komposition och pregnans. Den inverkar menligt på författarinnans.
utveckling i människokännedom. Genom sin ofria ställning till modellen hittar
hon endast mera undantagsvis den arkimediska punkt, fr?,n hvilken hon kan
öfverblicka och uppfatta en mänsklig karakter.
Det s_ista hittills utgifna alstret af fru Lefflers penna är af utomordentligt
intresse för den, som vill studera författarinnans utveckling under de sista sjut
åtta åren af hennes lefnad. Det är en biografi öfver hennes väninna, fru Sonja
Kovalevsky, för hvilken hon närt den varmaste sympati och af hvars ovanliga
begåfning hon tydligen mottagit rika och lifskraftiga impulser. De båda vän-
innornas samarbete började redan första dagen de träffades. Det var just vid
den tidpunkt fru Leffler sysslade med sitt drama »Hur man gör godt». Fru
Leffler skrifver om väninnans inverkan på henne redan då: »Hennes för-
måga att förstå och sympatisera med andras tankar var så utomordent~-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
