Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16 - Harald Hjärne: Anmärkningar till belysning af D:r R. Kjelléns landvärnskritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAR.
ska folkets vägnar, eller tills samma norska folk finner sig föranlåtet att »sön-
derhugga den gordiska knuten». I sådant fall må Sverige, alldeles utan något
på förhand uppgjordt och hindersamt »program>), taga saken i öfvervägande
efter unionens och sina egna intressen, sådana dessa då te s1g. Men för öf-
rigt bör Sverige, enligt min oförgripliga mening, tills vidare helt enkelt lägga
till handlingarna hela norska frågan jämte alla därmed sammanhängande »pro-
gram», enär vi själfve kunna lugna oss med hvad vi hafva, och enär de nor-
ska partiernas nuvarande yrkanden äro omöjliga och icke förtjäna att läggas
till grund för svenska underhandlingar.
4) Att den norska tolkningen af »landvärnsparagrafen» icke är från
statsrättslig-historisk synpunkt höjd öfver all kritik, därom har jag ingalunda
varit okunnig eller glömsk, då jag skref mina uppsatser, såsom d:r K. tyckes
antaga. Jag har blott velat uttrycka mig hypotetiskt om denna tolknings juri-
diska giltighet (dess faktiska tillämpning kan ju ingen förneka), liksom äfven
om den norska uppfattningen af lagligheten i t. ex. r 835 års resolution om
norske statsministerns deltagande i de ministeriella målens handläggning. Äfven
denna senare uppfattning har ju med goda grunder b1ifvit angripen, kanske
bäst af en författare under signaturen R. C. A. för ungeför ett år sedan. l\1en
för mitt ändamål har det varit tillräckligt att söka uppvisa, att Sverige i sa-
kens nuvarande läge godt kan reda sig, äfven om dylika norska uppfattnin-
gar lemnas oantastade, så kärt det än må vara för t. ex. d:r K. att få se
äfven »de siste mohikanerna» nedskjutna.
5) Till och med om d:r K.s tolkning af »landvärnsparagrafens» ur-
sprungliga syfte håller streck (såsom jag verkligen är böjd att antaga), så vå-
gar jag likväl ej hoppas, att han därigenom lyckats bemäktiga sig »en af po-
sitionens hufvudnycklar». Ty Sveriges nuvarande »position» blir ingalunda
klarare, lugnare eller i allmänhet gynnsammare, om vi nu lägga hufvudvikten
på att _bestrida lagligheten af norska tolkningar, som vi redan faktiskt låtit
taga form i bestående institutioner. Enär Sverige icke har förhindrat eller
åtminstone formligen protesterat emot r 885 års norska härordnings tillkomst,
så lär det nu vara lönlös möda att uppfordra norska högern till dess kullka-
stande, h vilket för öfrigt torde öfverstiga sagda partis krafter. Härmed vare
likväl icke förnekadt, att det under vissa eventualiteter kan vara nyttigt nog
att hafva det norska syndaregistret i komplett ordning.
Men öfver hufvud tror jag ej, att Sveriges unionsintressen skulle synner-
ligen främjas, äfven om det emot all förmodan skulle lyckas oss att skrufva
utvecklingen tillbaka till 1814 års ståndpunkt. Därför är, enligt min tanke,
unionsfrågans ytterligare rent legala behandling, så intressant en sådan behand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
