Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. C. S.: Louis De Geer såsom statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOUIS DE GEER SÅSOM STATSMAN. __
557
presentant för »det högre i samhället» gent emot den kammare, där icke några
dylika kvalifikationer kräfvas? Och har icke erfarenheten ådagalagt, att vår
första kammare, den må aldrig så mycket utgå från större folklager än den
andra, dock af »de lägre i samhället» knappast betraktas såsom lämpad att
föra deras talan?
Märkligast äro dock de uttalanden, med hvilka författaren berör den ut-
ländska statsrättens dåtida resultat. Det heter därom: »Sedan rationellare
representationssätt med fördel antagits af hela det öfriga Europa med undan-
tag af England - - - , synes tiden vara inne att företaga reformen jämväl
i Sverige, där orättvisan att lemna halfva beskattningsrätten åt två privilegierade
stånd kan under oroliga tider blifva ett farligt agitationsämne », och längre ned
i promemorian förordas därför i motsats till ett öfvergångsförslag med elemen-
ter från de dåvarande stånden ett annat » ett förnuftigt förslag >
>, såsom det
säges »byggdt på den nya europeiska statsrättens grundsatser». Nu med-
delar De Geer visserligen icke hvad han menar med rationellare representa-
tionssätt, mer:i den omständigheten, att England anföres såsom undantag, lik-
som ock klandret af det orättvisa i att såsom i Sverige lemna halfva beskatt-
ningsrätten i händerna på två privilegierade stånd, gör antagligt, att det oför-
nuftiga enligt De Geer skulle ligga i delaktighet i den beskattande represen-
tationen af andra element än sådana, som äro baserade på allmänna val.
Huru förhöll det sig då med det »rationellare>> i hela det öfriga Europa?
Jo, några eller alla af bildningsmetoderna, själfskrifvenhet, ärftlighet eller rege-
geringens utnämning lågo till grund för första kammarne i åtm. Österrike,
.Italien, Spanien, Portugal, Bayern) Wiirtemberg, Sachsen o. s. v.; och dessa
första kammare hade, åtminstone flere, »halfva beskattningsrätten». Men hvari
låg då det »rationellare» där än i Sverige?
Man bör akta sig att tro, att De Geer egnat den utländska statsrätten
något synnerligen ingående studium vid den tid, då han författade nämnda
promemoria. Redan hvad vi nyss anfört, synes oss ådagalägga detta; och
tarfvas ytterligare bevis, så har De Geer själf lemnat dem, då han i »Minnena»
(I s. 2 38) meddelar: »I själfva verket saknade jag tillräcklig teoretisk under-
byggnad för att jag skulle kunnat, om jag också velat, uppgöra ett förslag
på hvad man menar med ’doktrinär grund’», och: »Först sedan förslagets
grunder voro uppgjorda, började jag studera utländska för_/attningar och några
teoretiska arbeten, såsom Tocquevilles, Guizots och Stuart Mills, allt för att
finna motiver för det förut upprättade förslaget.» (Kurs. af oss.)
Det kan nu icke falla oss in att af en praktisk statsman i alla möjliga
fall kräfva ingående teoretiska studier, icke heller veta vi, huru mycket infly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
