Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 17–18
- H. C. S.: Louis De Geer såsom statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558 LOUIS DE GEER sAsoM STATSMAN.
tande på representationsfrågans utveckling i vårt land bör tillskrifv.as ofvan-
nämnda promemoria, men det hindrar icke, att man med en viss förvåning
där finner ett )>förslag, byggdt på den nya europeiska statsrättens grundsatsen>
,
utlofvadt af en person, som både genom sina öfriga uttalanden och sitt öppna
erkännande nu bevisat sig, först sedan grunderna äro färdiga, hafva börjat
studera )>Utländska författningar och några teoretiska arbeten)>. Och ·är man
åter en så praktisk statsman, att ett representationsförslag gör sig själf, så lärer
’
väl motiven därtill också stå klara för medvetandet, då grunderna uppgöras,
så att man icke sedermera behöfver läsa s1g till dem ur det ena eller andra
arbetet.
* *
*
Det representationsskick, som De Geer på dessa grunder uppgör, synes
1 det stora hela hafva öfverensstämt med nu gällande riksdagsordning. An-
märkningar saknades icke. Konungen var föga böjd för saken och sökte
länge förmå De Geer att afstå från sitt yrkande, men ger så småningom efter
både i fråga om förberedelserna för förslaget och i afseende på innehållet, i
det att de flesta af hans sakanmärkningar icke tyckas hafva föranledt till nå-
gon åtgärd. Intressant är att finna, att ett bifall till de viktigaste af dessa an-
märkningar skulle gjort förslaget mera öfverensstämmande med det efter dess
antagande r86 5 i grefve Mörners reservation framlagda: de bestredo nämligen
införande af årliga riksdagar, kräfde för en del af första kammaren val inom
adeln, själfskrifvenhet eller utnämning af konungen samt ville för valrätt till
den andra kammaren följa den · kommunala röstskalan. Att konungen till sist
gaf sitt samtycke till förslagets framläggande har enligt De Geer troligen be-
rott därpå, att han ansåg förslagets framläggande icke medföra »så stort obe-
hag som mitt afskedande skulle föranleda, då detta numera svårligen kunnat
ske utan att anledningen därtill blifvit känd» (I s. 2 36), en förklaring, karakteri-
stisk nog för Karl XV:s statsmannakarakter.
Ett a.f Kungl. itfajt. .framlagd! grundlagsändringsförslag skulle enligt de
bestämmelser, som före 1866 gällde för dylika frågors behandling, i sin ur-
1
sprungliga ordalydelse antingen förkastas eller förklaras hvilande och fick i
sistnämnda fall ej heller vid nästkommande riksdag ändras: någon möjlighet
till förbättring fanns sålunda icke. Det anmärktes redan I 86 I, att under så-
dana förhållanden det vore klokast för en lycklig utgång, om regeringen läte
ett förslag, som den funne antagligt, framställas af en enskild riksdagsman, i
hvilket fall intet hinder funnits för antagande af nödiga och nyttiga ändringar.
Rådet följdes emellertid icke, förslaget framlades, förklarades hvilande och
måste alltså 1865 antingen oförändrad! antagas eller förkastas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0572.html
