Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. C. S.: Louis De Geer såsom statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOUIS DE GEER SÅSOM STATSMAN. 559
Till de den 28 November uppvaktande deputationerna hade De Geer
yttrat: »Det är oss icke nog, att adeln lägger sitt ja i urnan; vi vilja se det
fritt och med förtröstan till framtiden afgifvet; likasom vi vilja ha ett kärleks-
fullt, icke ett med motvilja blandadt ja från prästeståndet.» Att prästeståndet
icke lade något dylikt ja i urnan, är allmänt kändt; men äfven vid läsningef\
af ridd. och adelns protokoll kan man icke värja sig från intrycket att hos
åtskilliga mindre verkade någon öfvertygelse om förslagets förträfflighet, än
fastmera regeringens hot att oförändradt åter framlägga det. » Uppskofvet
skall blifva ändamålslöst, om regeringen, såsom dess ledamöter här uppgifvit,
ämnår genast åter framlägga förslaget oförändradt, . . . . . och vi hafva icke
rätt att efter en sådan förklaring från regeringens ledamöter ändamålslöst ut-
sätta Sverige för de faror, som ett uppskof, hvarigenom ingen förbättring vun-
nes, skulle framkalla», säger en förslagets motståndare, som i denna belägen-
het röstade för det. Det är naturligt, att en dylik påtryckning ökar regerin-
gens ansvar.
* *
Drabbningens utgång känna vi; dess förlopp mom ridderskapet och
adeln, af hvilket De Geer lemnar en sammanträngd, men genon1 karakteristi-
ska utdrag och en och annan upplysande notis liffull skildring, kan såsom be-
kant bäst följas 1 ridd. och adelns i särtryck utgifna protokoll för den 4-7
December 1865. För en nutida läsare skulle de vara än intressantare, om
tillgång funnes till en framställning af talarnes personligheter; man undrar ofta,
hvilka och hurudana de män varit, som stått bakom det eller det ordet. Och
i detta sammanhang en fråga: De Geer meddelar (II s. 30), att omedelbart
efter representationsfrågans afgörande en stor del af riddarhusledamöterna
skingrades åt alla håll, och att majoriteten af dem, som stannade, visade sig
vara oppositionell emot ministeren; betyder detta, såsom det synes antyda, att
riddarhusets liärntrupp, de män, som i vanliga fall utgjorde dess ·hufvudstyrka,
och hos hvilka man sålunda kan förutsätta mest politisk erfarenhet, också va-
rit förslagets motståndare, under det däremot dess förfäktare till stor del varit
att hemta ur tillfälliga, efter denna frågas afgörande deserterande hjälptrupper?
’
Drabbningen efterlemnar hos De Geer ingen segerglädje: »De dystra
spådomar, som dessa dagar ljudit i mina öron, kunde icke undgå att göra på
mig ett hemskt intryck. Aldrig har jag varit så nära att tveka, om jag vid
detta tillfälle kämpat för en god sak>) (II s. 20). Detta intryck tyckes ganska
~
_
änge hafva kvarstannat och inverkat på hans följande handlingssätt: åtmin-
stone synes detta framgå af ett hans själfbiografiska uttalande 1874 i P. von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
