Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. C. S.: Louis De Geer såsom statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOUIS DE GEER SÅSOM STATSMAN.
lVIöllers »I867 års Första kammare». I detta uttalande: »Efter representations-
förändringen ansåg jag min uppgift i främsta rummet vara, att söka motverka
de vådor, förändringens vedersakare däraf befarat och förespeglat», kan man
nämligen, synes oss, långt ifrån att spåra reformatorns fröjd öfver sin lyckade
reform snarare skymta en viss fruktan för att de bebådade vådorna dock
kanske icke varit sådana blotta hjärnspöken, som man under stridens hetta
velat tro.
Emellertid försäkrar oss De Geer nu i sina »Minnen», att han efter de
första dagarne »aldrig ett ögonblick tvekat om, att det var till Sveriges lycka,
som förslaget gick igenom» (II s. 21), och gifver därpå så väl omedelbart
som ock på flera andra ställen i sin bok en redogörelse för de skäl, på hvilka
han i detta fall stöder sin öfvertygelse.
Det är klart, att man här står vid en den viktigaste fråga, då det gäller
att bedöma statsmannen Louis De Geer. Såsom sagdt, kan någon slut-
giltig dom här icke kan fällas; vi stå ännu händelserna alltför nära för att
opartiskt och med tillräcklig öfversiktlighet kunna bedöma dem. Men likaväl
som friherre De Geer sökt motivera sitt uttalande om representationsförändrin-
gen, hafva de, som läsa hans arbete, rätt att själfva söka bilda sig en uppfatt-
ning af saken, rörde den också icke mer än de skäl, De Geer anfört.
Men först i förbigående mot vår nuvarande riksdagsordning en anmärk-
ning, som af De Geer icke blifvit berörd.
Om en svensk riksdagsman i våra dagar skulle besöka någon af utlan-
dets parlamentariska försam1ingar, skulle han måhända kanske mest frapperas
af deras från vår ofta synnerligen afvikande metod för ärendenas förberedande
behandling. Så har man t. ex. för att vinna tid ofta föreskrifvit, att motion,
som vid sitt framläggande icke genast vinner ett visst understöd, skall nedläggas,
och genom sättet för bildandet af utskott har man sökt gifva hvarje medlem
af kammaren tillfälle att under den förberedande behandlingen få uttala sig
med den sakkunskap 1 olika frågor, som kan vara honom kännetecknande.
Helt annat hos oss, där icke hälften af första kammaren och i den andra en-
1
dast omkring en tredjedel i regeln deltager i frågornas förberedande behandling,
under det att det stora flertalet riksdagsmän hela denna tid gå sysslolösa, där
utskottsplatsernas fåtalighet måste främja utvecklingen af ett partiväsen, som
tvingar talangen att sluta sig till ett partiprogram eller ock bli utesluten från
allt deltagande i det inre riksdagsmaskineriet, och där i följd häraf tyngdpunk-
ten af riksdagens förhandlingar kommer att ligga i partimöten eller i de så
godt som hemliga utskotten. Den som på I 860-talet ville bygga ett förslag till
riksdagsordning på den nya europiska statsrättens grunder: hade, efter vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
