Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. C. S.: Louis De Geer såsom statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 LOUIS DE GEER SÅSOM STATSMAN.
ega »den politiska klokhet», som De Geer tillskrifver dem i lika hög grad
som »de flesta högre bildade», och för hvars skull han till och med, hvad
utgången af anslagsfrågorna beträffar, känner sig tveksam att »gifva första
kamrnaren företrädet» (II ss. z4, 2 3).
Men motsvarar denna hans dom det faktiska färhållandet? Hvad har
t. ex. De Geer själj därom att förtälja i sin skildring af riksdagarne efter 1866?
I868 - den första, då landtmannapartiet redan vid utskottsvalen visade
sig ega majoritet – »gjorde sig sparsamheten hos andra kammaren gällande
utan allt afseende på grannlagenhet mot statsrådets ledamöter» (II s. 64).
Endast genom De Geers eget ingripande förhindras ett i andra kammaren pla-
neradt obehörigt ingripande på handels- och sjöfartsfonden, hvarigenorn kun-
nat blifva en följd, att regeringen >>satts ur stånd att infria gifna löften 1> och
»fullgöra med främmande makter träffade aftal» (II s. 66), och genom prick-
nmg i andra frågor i andra kammaren föranledas fyra statsråd att begära afsked.
I869 proponerade regeringen själf »till förekommande af denna farliga
frågas återupptagande» nedsättning i handels- och sjöfartsfonden; och andra
kammaren nedsätter trots De Geers motstånd det ordinarie vapenöfningsansla-
get till hälften (II ss. 94, 97). I fråga om det förste:1, Abelinska förslaget oppo-
nerar sig kammaren mot beväringsöfningarnas ökande utan betydliga lindringar
åt rust- och rotehållare.
I870 får statsregleringen det tvetydiga berömmet att den »icke blef
-
ofördelaktigare än vanligt»; i försvarsfrågan tar regeringen icke något initiativ,
-
därför att »riksdagen icke gifvit någon ledning, huru den ville hafva» ett förslag.
I87I gör andra kam~aren sitt bifall till det andra Abelinska förslaget
beroende på indelningsverkets afskaffande och omöjliggör alltså den gången
försvarsfrågans lösning (II s. I r 5).
Vid I87I års urtima riksdag bifalles den kungl. propos1t10nen i hufvud-
sak af första kammaren, där den försvaras af De Geer, men afslås i den an-
dra. De Geer »undvek med afsikt» att kalla det särskilda utskottet till slut-
sammanträde för att slippa säga »obehagliga saker» (II s. 121).
I 872 fattades besluten »nu såsom alltid utan synnerligt afseende å rege-
ringens önskningar». Andra kammaren söker framdrifva gemensam votering
i fråga om afska{fande af ordinarie inkomster trots De Geers åsikt om det
grundlagsvidriga däri, en åsikt, af hvars giitighet han med allt skäl förklarar
)>första kammarens maktställning» vara ))väsentligt beroende» (II ss. 133, 135).
I873 får De Geer anledning att beklaga »den hätska tonen i andra kam-
maren», och i förargelsen öfver den för regeringen fördelaktiga utgången af
några gemensamma voteringar vilja landtmannapartiets ledare - olagligt -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
