Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. C. S.: Louis De Geer såsom statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOUIS DE GEER SÅSOM STATSMAN.
»drifva igenom grundskattefrågan medelst gemensam votering» och låta endast
genom hoppet om kompromissen afhålla sig därifrån. »Tvifvelsutan voro
bönderna alltför hårdnackade att stå på sin förmenta rätt, då det var fråga
om fosterlandets försvar» (II ss. 144, 145, 149).
Vid I874 års riksdag får landtmannapartiets chef det vitsordet, att han
)> uttalat sig i snart sagdt alla frågor såsom riksdagsman på ett sätt, som vore
omöjligt att vidhålla för hvilken regering som helst».
Axplockningen skulle kunna fortsättas vidare, men det anförda må vara
nog. Men lägger man därtill, att De Geer I877 måste beteckna landtmanna-
partiets hållning i försvarsfrågan med det skarpa ordet »
försz·arsvägran», att
han I88o likaledes med mycken skärpa uttalade sig mot dess motstånd mot
alla förbättringar af försvaret, hvilket ansågs innebära att det önskade »på en
gång taga allt hvad det ville och själft bestämma villkoren», och att han
samma år afstyrkte en upplösning af riksdagen, emedan regeringen i händelse
af vidrigt resultat ej skulle hafva »någon annan utväg än att helt och hållet
kasta sig i armarne på landtmannapartiet» - en utväg, som De Geer alltså
anser farlig - (II ss. 207, 237, 240), så har man litet svårt att finna grun-
dad friherre De Geers beundran för andra kammarens politiska klokhet.
:Men, kan man säga, låt vara att de lagliga former, som De (:.eer bidra-
git att gifva vårt riksdagslif, ej i allo eller ens i princip äro sådana som man
skulle önska, så kan dock en stor statsman mången gång reda sig väl trots
dåliga lagar och skröpliga former. Därför måste ock domen öfver De Geer
såsom statsman bero ej mindre af hans förmåga att göra sin konstitutionella lag-
stiftnings resultat fruktbringande än af denna lagstiftning själf.
Geijer har om Axel Oxenstjerna anmärkt, att han, som så förträffligt
ledde Sveriges politik under krigsåren, sedan knappast var rätta mannen för ti-
dens spörsmål. Hvad De Geer angår må det tviflas, om icke representations-
frågan af en annan hand lösts bättre, men alldeles säkert synes det vara, att
efter r 866 var han icke på sin p]ats. Som bekant blef snart oppositionen
riksdag efter riksdag allt skarpare, regeringen k1andrades för slappad reform-
ifver och såsom karakteristiskt uttalande anför De Geer (II s. 58) A. 0. vVa1-
lenbergs ord från 1870: ’Det är ytterligt svårt att säga hvad som bör göras,
men något måste göras’. Emot denna anmärkning kan nog De Geer säga åt-
skilligt till sitt försvar; värre är det med en annan forevitelse, kanske rent af
den svåraste som kan göras: mannen som skapade vår nya riksdag begrep
Svensk Ti·dskrift I892, I7, I8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
