Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Robinson: Renan och Pasteur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RENAN OCH PASTEUR.
Läsaren får i denna min kortfattade redogörelse nästan ingenting läsa
af allt det ädla och tilltalande, som vid festen yttrades om Emile Littres lifs-
arbete. Det är med saknad jag förbigår de båda tungt vägande vittnesbörden
om dennes eminenta storhet som forskare och som människa. Recipiend och
introduktör täfla om äran att hafva gifvit honom ett nog värdigt eftermäle
och lemna fullgoda skäl för a1la sina loford. Men närmaste afsikten med
min tidskriftsartikel komme att mindre tydligt framstå, i fall jag läte locka mig
in på ett så mångsidigt ämne. Däremot anser jag sammanhänga med min
uppgift återgifvandet af Pasteurs polemiska insaga mot Littre som positivist
eller »comtist», särskildt därför, att Renan upptager till bemötande åtskilligt
däraf, och att de ganska olikartade replikerna i deras tankeutbyte äro å ömse
sidor så karakteristiska för talarne.
Pasteur citerar till en början ett Littres superlativa loford om Auguste
Comtes lära: » I öfver tjugu år har jag nu varit anhängare af denna filosofi»
- - »Vid behandling af så mångahanda ämnen som historia, språk, fysiologi,
medicin, litteratur, har jag ideligen nyttjat henne som ett slags verktyg, hvil-
ket angifvit för mig hufvudsträckningarne, härledningen, begränsningarna»
- - » Hon räcker till allt, bedrager mig ej någonsin och lemnar mig städse
upplysningar.»
Låt oss nu höra Pasteurs ganska utförliga gensaga:
»Auguste Comtes fundamentalprincip är att förkasta hvarje slags meta-
fysiskt sökande af yttersta grunderna eller att återförvisa samtliga ideer och
teorier till fakta, erkännande som säkra bevis allenast erfarenhetens.
»Hans system inbegriper för öfrigt en klassifikation af vetenskaperna och
till sist - en förment historiens lag, samn1anfattad sålunda: Det mänsk-
liga medvetandets föreställningar genomgå tre skeden och i denna ordning:
det teologiska skedet, det metafysiska skedet, det vetenskapliga eller posi-
tiva skedet. -
»M. Littres forskning har gällt historia, linguistik - , bokliga insikter.
Stoffet för så beskaffade studier inskränker sig till förtidens fakta, i hvilka man
har att ingenting tillägga, ingenting fråndraga. Därvid är den tillfyllestgörande
metoden iakttagandets, men som i de flesta fall ej förmår gifva strängt bin-
dande bevis. Det egendomliga åter i experimentalvetenskapen är att ej erkänna
andra.
»Experimentatorn, eröfraren inom naturens områden, befinner sig oaflåt-
ligt 1 brottning om ännu icke ådagalagda fakta, ja, som i själfva verket ej
finnas till, med mindre de äro eller en dag varda möjliga att inregistrera
i naturlagarne. Det okända möjliga är hans upptäcktsland, icke det okända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
