Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Robinson: Renan och Pasteur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RENAN OCH PASTEUR.
något hemligt skäl, som han icke sade mig. Det gjorde mig ledsen. Icke
bättre än ni då, min herre, är jag i tillfälle att göra M. Comte full rättvisa.
Men jag kan ej helt värja mig mot en viss inre rörelse, när jag finner så
n1ånga män af betydenhet, i Frankrike, i England, i Amerika, acceptera detta
namn som sitt fälttecken. Med den omdömesvana jag kan hafva i sådant som
rör mänsklighetens intellektuella angelägenheter, finner jag mig· börja luta åt
den tron, att M. Comte torde bli en af framtidens etiketter, att han skall
komma att upptaga en ansenlig plats i någon filosofiens ännu oskrifna historia.
Det kommer att bli ett missgrepp, jag medgifver det; men framtiden skall göra
så många andra missgrepp! lVIänskligheten vill ha namn till att begagna som
ögonmärken och riktrotar; hon väljer dem just ej med någon synnerlig ur-
skilning. - - –
»Ni har tusenfaldt rätt, min herre, då ni sätter högst med hänseende till
den intellektuelt mänskliga progressen experimentalvetenskapernas lärde utöf-
vare, som har nya resultater att uppvisa. M. Comte har ej företett några så-
.dana. Jag träffar emellertid i er Akademi sinnrika 11pptäckare, som förklara
sig hafva mycket att tacka honom för. Littre har ej heller gjort experimen-
talupptäckter. Men han kunde verkligen inga hafva. gjort. Hans arbetsfält
var människosjälen. Man gör ej experimentala rön på människosjälen, på
historien. Den vetenskapliga metoden för detta område är, hvad man kallar
kritiken. Åh! hans kritik, försäkrar jag er, var ypperlig. Det gäller ej endast
–- på ifrågavarande dunkla stigar - att veta, hvad som varit möjligt; det
gäller att veta, hvad som verkligen händt. Här återkommer den historiska
diskussionen till sin fulla rätt. Det Pascal har utsagt om skarpsinnet och det
geometriska sinnet är högsta lag inom hela .detta slag af diskussion, där ju en
missuppfattning vore så lätt vållad. Själsproblem fordra den s. k. allmänna
kritiken. Någon skolastisk metod skulle icke ens nå dem. Till att vara egnad
att njuta dessa sanningar, dem man skönjer s. a. s. icke ansikte mot ansikte
utan sedda på någondera sidan och medels en blick som stjäl sig på dem ur
ögonvrån, behöfver man intelligensens flerfaldt skiftande odling, behöfver man
förtrogenhet med mänskligheten, med hennes åtskilliga lägen, hennes svagheter,
hennes illusioner, hennes fördomar - i många fall. så befogade, när man tager
all hennes hedervärdiga oförnuftighet med i räkningen; man behöfver filoso-
fiens historia, som någongång gör sin läsare religiös, religionernas historia, som
ej sällan ses göra honom till filosof, de exakta vetenskapernas historia, som
alltid borde göra honom blygsam. N[an behöfver, när allt kommer omkring, en
massa saker, som man är nödsakad att hafva reda på endast och allenast för
att få själf se, att de äro dårskaper. Man behöfver - framför annat – samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
